EU:s ordförandeland Portugal gör ännu ett försök att rädda de strandade trepartsförhandingarna om CAP-reformen. Den så kallade supertrilogen ska enligt planerna äga rum under midsommarhelgen.
Det senaste trepartsmötet i slutet av maj mellan EU-parlamentet, medlemsländerna och kommissionen avbröts som resultatlösa. EU-parlamentet efterlyste större eftergifter om klimat och miljö än medlemsländerna var villiga att gå med på.
Ordförandelandet Portugals jordbruksminister Maria do Céu Antunes fastslog att förhandlingarna hade strandat. Det portugisiska ordförandeskapet försöker ännu utreda möjligheterna till en kompromiss inom juni månad.
Hela CAP-tidtabellen står på spel. Om parterna inte enas före halvårsskiftet, måste nästa EU-ordförandeland Slovenien nysta upp tråden på nytt. Detta skulle försena CAP med ytterligare ett år, fram till 2024.
Parterna ger varandra skulden
Enligt det portugisiska ordförandeskapet ska en prelimiär trilog om den så kallade gröna arkitekturen arrangeras den 15 och 16 juni. Själva supertrilogen kommer att äga rum fredagen den 25 och lördagen den 26 juli.
Påföljande måndag den 28 juli hålls det portugisiska ordförandeskapets sista jordbruksministermöte, då medlemsländernas ministrar i idealfall förväntas klubba av kompromissen.
Parterna har turvis givit varandra skulden för de misslyckade förhandlingarna i slutet av maj. Åtskilliga jordbruksministrar anklagade parlamentet för att ställa överdrivna fordringar och i vissa fall till och med utöva utpressning mot medlemsänderna.
Inom parlamentet pyr missnöjet på motsvarande sätt gentemot medlemsländerna. Parlamentets huvudförhandlare, tysken Norbert Lins, hävdar att medlemsländernas delegationer inte har förstått spelreglerna i sammanhanget.
Ministermötet har förhandlat fram en gemensam kompromiss som medlemsländerna marknadsför som det ultimativa budet. I verkligheten är ministerförslaget bara ländernas gemensamma utgångspunkt inför de egentliga samtalen med parlamentet, klagar Lins.
Det portugisiska EU-ordförandeskapet förvånar sig märkligt nog över att parlamentet inte ville godkänna deras kompromissförslag utan egna motkrav. Enligt Lins måste var och en som eftersträvar ett avtal också vara beredd att förhandla och kompromissa.
Parlamentet förväntar mer respekt från medlemsländerna, som borde betrakta oss som likvärdig lagstiftare. Detta sker redan för andra gången efter Lissabonfördraget och denhär gången kommer parlamentet inte att ge efter, understryker Lins.
Oenighet om miljöersättningar
EU:s agrarkommissionär Janusz Wojciechowski kritiserar likaså medlemsländerna och ger dem skulden för misslyckandet i slutet av maj. Enligt Wojciechowski har ministrarna en överdriven rädsla för att miljöersättningarna inte ska accepteras av jordbrukarna.
Under den senaste trilogrundan i slutet av maj var ekosystemen, d.v.s. klimat- och miljöersättningarna, det största hindret för en kompromiss. På den punkten har det hittills varit omöjligt att hitta en gemensam kompromiss.
I princip är både ministrarna och parlamentet överens om att 25 procent av direktstöden ska fördelas i form av miljöersättningar. Medlemsländerna kräver dessutom en tvåårig inledningsfas med friare omfördelning av medlen. Det vill parlamentet inte gå med på.
Parlamentet betraktar denna inlärningsfas med misstro. Enligt parlamentets förhandlare försöker jordbruksministrarna mjuka upp det centrala elementet i den gröna arkitekturen. Detta strider mot principerna för en gemensam jordbrukspolitik.