Sparsam körning, förmånligare LED-belysning och halvering av plöjningsdjupet. Eller varför inte anskaffning av en kvävesensor? Se där några exempel på några praktiska åtgärder som kan bidra till att sänka kostnaderna inom lantbruket.
Niklas Bergman, expert på energi och resurseffektivitet vid Lantbrukarnas Riksförbund, framträdde med föredraget ”Spara energi genom resurseffektivering” i samband med Ekonomilaboratoriets tredje virtuella föreläsning den 18 november.
– Satsningar på resurseffektivering kan beskrivas som svårlagda pussel. Det gäller för lantbrukarna att ha både pengar och tid för olika projekt. Också kvalitetsaspekten finns med i bilden. Blir slutprodukten bättre? Blir det också aktuellt med att gå någon utbildning, sade Bergman.
– Idag gäller det dessutom att uppnå hållbarhet i biologiskt, ekonomiskt och socialt hänseende, fortsatte Bergman.
Talrika möjligheter
Jordbrukarnas möjligheter att sänka kostnader i arbetsvardagen är i varje fall talrika. Bergman lade fram en rad konkreta exempel under sin cirka 45 minuter långa föreläsning.
Genom att höja torrsubstanshalten i ensilagebalar kan man banta körningskostnader rejält. Att anlägga större fönster i produktionsanläggningar kan sänka elkostnader. Ett jordbruk som verkar i närheten av en pappersmassafabrik kan köpa spillvärme från vederbörande fabrik.
– Om det är möjligt att byta mark och lägga om arrenden kan jordbrukare minska på transportkostnader betydligt, tillade Bergman.
Andra exempel på åtgärder som kan hjälpa jordbrukare att spara pengar: Sparsam körning samt att börja frakta gödsel med lastbil istället för traktor, kylning av mjölk med vatten alternativt sänkning av temperaturen i rummet där mjölktanken finns, övergång till LED-belysning samt skifte från olje- till pelletsuppvärmning.
– Halvering av plöjningsdjupet är ett annat alternativ. Orienteringen mot mera plöjningsfritt har länge varit aktuell i Sverige. I Västmanland som jag kommer ifrån satsade man ofta på kultivering istället plöjning redan på 1980-talet, sade Niklas Bergman.
– En annan väg till lägre utgifter är användning av kvävesensor vid spridning av mineralgödsel. På så vis får man effektivt reda på hur mycket kväve olika grödor behöver, framhöll Bergman.
I Sverige satsas på förnybara energikällor
Hittills har cirka 35 procent av de svenska lantbruken satsat på någon form av förnybar energi, poängterade Niklas Bergman.
– Ofta handlar det om användning av flis och pellets. Men också solpaneler har blivit allt vanligare. Idag har närmare 20 procent av lantbruken i Sverige gått in för solenergilösningar, sade Bergman.
Stora solcellsparker är under planering i södra Sverige. Men samtidigt pågår diskussioner om det bör produceras el eller mat på stora åkerområden som berörs, informerade Bergman.
Stödpengar via det nationella projektet ”Klimatklivet” har uppmuntrat många svenska jordbrukare att agera mera miljövänligt och minska sina koldioxidavtryck.
– För närvarande värms 25 procent av landets spannmålstorkar upp med förnybara energikällor. På många anläggningar har oljepannorna bytts ut.
Satsningar på vindkrafts- och bioenergianläggningar har däremot stannat av på senare tid av ekonomiska skäl. Biogasprojekt har tidigare varit aktuella framför allt i Jämtland.
– Däremot är det aktuellt med etablering av samrötesanläggningar med upp till 15 bönder involverade i olika projekt, tillade Bergman i samma veva.
För närvarande kretsar den svenska energidebatten i hög grad kring krisberedskap och ökad självförsörjning i fråga om drivmedelsproduktion.
– Man har insett att det inte går att fortsätta förlita sig på oljeimport i flera årtionden framöver, sade Bergman.
Webbföreläsningarna har lockat många deltagare
Enligt projektledaren Linda Sundman-Melin har de tre webbföreläsningar som Ekonomilaboratoriet har erbjudit i november varit populära. En del åhörare har tagit del av informationen i efterhand, säger Sundman-Melin.
Till evenemanget med Niklas Bergman i huvudrollen hade 50 personer anmält sig. När föreläsningen inleddes var 29 deltagare inloggade.
Daniel Englund som härefter ersätter Linda Sundman-Melin som projektledare säger att det lutar mot att Ekonomilaboratoriet kommer att arrangera ytterligare en webbföreläsningsserie mot vårvintern.