När blir det tillåtet att använda gensaxen också inom EU, hur ska jordbruket finansieras i framtiden med dagens bankreglering? Frågorna till experten Jussi Savander var många på ÖSP:s höstmöte. Motioner väckte också diskussioner i Vörå.
– Nu är Ungern EU-ordförandeland och därefter är det Polens tur. Båda länder är ganska konservativa och därför tror jag att ingendera lyfter frågan om ny genteknik till förhandlingsbordet. Kanske det börjar ske saker senare när det är Danmarks tur. Med tanke på att alla andra använder gensaxen, men inte EU, måste det till en förändring på sikt, säger Jussi Savander, EU-expert, djurhållning och kooperativ.
Savander deltog på distans från sitt kontor i Bryssel när ÖSP höll höstmöte i Vörå i onsdags förra veckan. Frågan, som han besvarade efter sin föreläsning om vart EU är på väg politiskt, var när gensaxen ska bli tillåten i EU. Frågan ställdes av Niclas Sjöskog.
Gensaxen, som egentligen heter Crispr, är ett verktyg med vilket genom kan redigeras för exempelvis växtförädling. Metoden är tillåten globalt, men inte i EU.
– Med tanke på att den nya kommissionen har konkurrenskraft som ledord borde det bli tillåtet inom EU att få använda verktyget. Det är en mycket viktig fråga, konstaterar Sjöskog.
Bättre jordbrukspolitik att vänta
I det stora hela konstaterar Savander att EU-politiken nu kommer att gå i rätt riktning. Många politiker i ledande ställning pratar varmt om ett konkurrenskraftigt jordbruk inom EU – inte minst den nya jordbrukskommissionären Christoph Hansen.
I förra veckans LF redogjordes bland annat för att Hansen har grundat en ny kommitté för jordbruk och livsmedel. I vår ska han också presentera ett 100-dagarsprogram där hållbarhet och djurproduktion har ett eget avsnitt.
– Vi vet inte nu vad programmet ska innehålla, men troligen blir det bra för finska producenter. Kraven ska vara samma för alla på europeisk nivå, säger Savander.
Han fick av Henrik Holm frågan när alla svinproducenter ska börja följa EU-lagstiftningen. Som det är nu är det i praktiken bara Finland och Sverige som gör det.
– Är vi på väg mot gemensamma regler? Finland har som vanligt gjort sin läxa, men vi betalar dyrt för det eftersom vi inte får ut något mervärde från marknaden, säger Holm.
Savanders svar:
– Det är sant att Sverige och Finland följer lagstiftningen och vi har påpekat för kommissionen att det inte är rättvist.
Johan Backlund hade en rättmätig fråga om möjligheterna till finansiering. Han konstaterar att det har blivit svårare för jordbrukare att få lån i dag.
– Hur ska vi kunna konkurrera och öka exporten om vi inte får låna för att investera? Som det är nu sträcker banken upp händerna och skyller på europeiska centralbanken att de inte får låna ut pengar. Så här kan vi inte ha det, säger han.
Måste bli lättare få finansiering
SLC:s ordförande Mats Nylund tog lyra på bollen och konstaterade att de framtida utmaningarna för att jordbrukarna ska få investeringar gjorda i framtiden är stora. Antalet gårdar fortsätter minska snabbt och det innebär att de som fortsätter behöver stora lån för att investera för framtiden.
– I Sverige däremot är amorteringstiderna långa medan vi här har mycket hårdare krav. Det olika banksystem, men det här är en diskussion som vi snart måste ta ordentligt.
Även Savander konstaterar att bankregleringen är helt annan i dag och han menar också att det handlar om taxonomin.
– I dag ska också bankerna ha information om gårdens utsläpp och andra risker och rapportera till EU. Frågan har diskuterats ganska mycket.
Bjarne Mara undrade också när EU med fast hand ska ta tag i problematiken med private label. Nylund hänvisade till forskning om att handeln faktiskt kapar mervärdet genom att kopiera produkter som livsmedelsförädlande företag satsat stora pengar på att utveckla.
– Skulle ett patentskydd kunna bli aktuellt? frågade Tomas Långgård, ordförande för ÖSP.
Nylund hänvisar till en av Atrias förpackningar för malet kött som har fått patent.
– Därför har ingen konkurrent kunnat kopiera den förpackningen. Här kunde vi också vända oss till EU-parlamentariker Anna-Maja Henriksson som sitter i det utskott som ansvarar för den inre marknaden.
Aktiv odling bör stödas
På höstmötet väckte Kronoby lokalavdelnings motion diskussion. Man vill att stöden för växtodlingen ska gå till rätt mottagare och frågar sig om det är juridiskt möjligt att införa ett krav på att varje markägare/arrendator, som ansöker om åkerstöd, ska uppvisa en jordbruksinkomst på skatteblankett 2, som är minst 50 procent av växtodlingens stödsumma. Andemeningen är alltså att stöd ska riktas till aktiv odling.
– Vi måste få till stånd en förändring för det kan inte fortsätta så här om självförsörjningsgraden ska behållas och lantbruket ska vara livskraftigt. Vi måste komma bort från stödodlare, säger Jan-Peter Brunell från Kronoby.
Förbundsstyrelsen har full förståelse för frustrationen, som är utbredd, men konstaterar att den föreslagna modellen blir svår att genomföra.
Mats Nylund håller med om att stöden på något vis måste omfördelas bättre så att de riktas till aktiv livsmedelsproduktion.
– Men vi har inte ännu fått konkreta exempel från ministeriet på hur det kan göras. Vi ska också komma ihåg att många av våra medlemmar lyfter stöd enligt det här systemet – men det betyder inte att vi måste jobba vidare med frågan.
Därmed omfattades inte motionen för vidarebehandling.
– Jag tror inte modellen med beskattningsuppgifter i förhållande till stöden är den rätta vägen att gå. Men frågan är aktuell och vi kommer att ta det här vidare, säger Långgård.
Samma lokalavdelning hade också en motion ett område som BirdLife pekat ut som ett viktigt fågelområde i Kronoby. Det här görs i syfte att påverka samhällsplaneringen så att fågelområden beaktas. Förbundsstyrelsen har utrett frågan och det aktuella området inte är juridiskt bindande.
Var uppmärksam på samhällsplanering
Men verksamhetsledare Susanne West betonar vikten av att medlemmarna är aktiv på lokal nivå och är uppmärksam på samhällsplanering i allmänhet.
– På ÖSP har vi inte resurser att notera alla förändringar som sker och Kronoby lokalavdelnings motion är ett viktigt exempel. Vi borde kanske också ta exempel av BirdLife och börja peka ut viktiga områden för jordbruksmark, men i dagens läge har det inte någon skyddsbeteckning. Frågan är stor och viktig, säger hon.
På mötet fick också LF kritik av Henrik Holm för rapporteringen från SLC:s fullmäktigemöte.
– Vi hade ett väldigt aktivt fullmäktigemöte där många förde fram frågor till minister Essayah, men den biten saknades i rapporteringen. För ÖSP:s medlemmar, som varit med och valt SLC:s fullmäktige, är det viktigt att få ett budskap hem om vad som sades. Nu var mycket av det inte återgett och jag tycker det är lite nonchalant. Det får inte bli kutym, säger han.
LF tar till sig av kritiken. Men till sak hör att LF numera har pressläggning på tisdagar. På grund av att mötet ordnades en tisdag fanns inte tid för mer än för fyra artiklar från mötet i den veckans tidning. Veckan därpå publicerades totalt fyra sidor till från det mötet.
På höstmötet återvaldes som väntat ÖSP:s ordförande Tomas Långgård och viceordförande Niclas Sjöskog för 2025.
– Jag vill tacka, för min egen del och för Niclas del, för förtroendet att leda ÖSP 2025. Vi kan inte lova annat än att vi fortsättningsvis ska göra vårt bästa. Jag vill också önska alla en god jul och ett gott nytt år, sa Långgård.
Av de medlemmar i förbundsstyrelsen i tur att avgå återvaldes Anders Lillandt från Tjöck, med Simon Ålgars från Lappfjärd som ersättare och Pauliina Holmqvist från Karleby med Anna-Lena Andtbacka-Fröjdö från Kronoby som ersättare.
Emma Granö-Ring från Närpes valdes till ny ordinarie medlem i styrelsen med Stefan Gulin från Närpes som ersättare.
Läs också:
Långgård: Frågorna är lika aktuella i dag som när ÖSP bildades för 90 år sedan
Gynnsammare EU-politik att vänta – men den globala konkurrensen är stenhård
Premieringar med anledning av 90-årsjubileet
Ungdomsutskottet utsåg årets unga producenter
Johan Backlund årets praktikvärd
