Img 0057 Mss
I de undersökta fallen flyttade 63 procent av fåglarna, 72 procent av fladdermössen och 67 procent av landlevande däggdjuren längre bort från vindkraftverken. Men helt entydig är inte forskningsstudien, vindkraftsbyggen kunde även ge upphov till nyttiga resurser för viltlivet. FOTO: Mikaela Strömberg-Schalin
Landsbygdsnäringar

Många fåglar och däggdjur
undviker områden med
vindkraftverk

Vindkraft är en viktig del av den gröna omställningen, men dessvärre har vindkraftverk negativa konsekvenser för djurs livsmiljöer, uppger Naturresursinstitutet.

Många grupper av fåglar och däggdjur undviker vindkraftverk, framgår det av Naturresursinstitutet översikt av internationell forskning. Då individer helt eller delvis förflyttar sig från kraftverkens område kan det leda till att populationerna minskar, vilket drabbar särskilt sällsynta och hotade arter.

Ett team av forskare på Naturresursinstitutet sammanställde 84 studier från 22 länder och identifierade 160 fall med information om hur vidsträckt påverkan vindkraftverken har på olika grupper av fåglar och däggdjur. I studierna hade granskats konsekvenser som populationsminskning, förändringar i fåglars parningsbeteende, minskning av ungproduktionen och högre dödlighet bland ungarna.

– När sådana förändringar observerades i närheten av vindkraftverk, betecknades observationen som så kallad förflyttningseffekt. De fall där man inte såg någon påverkan antecknades som ingen förflyttningseffekt, säger professor Anne Tolvanen som ledde studien på Naturresursinstitutet.

Vindkraftverkens inverkan på olika djurgrupper

I de undersökta fallen flyttade 63 procent av fåglarna, 72 procent av fladdermössen och 67 procent av landlevande däggdjuren längre bort från vindkraftverken.

De grupper som mest konsekvent flyttade på sig var tranor (3 förflyttningar av 3 studerade fall), ugglor (2/2) och renar (6/6). De flyttade på sig i genomsnitt 5 km bort från vindkraftverken.

Hos skogshöns sträckte sig påverkningsområdet också i genomsnitt 5 km från kraftverken, men endast i 11 av 18 fall.

Påverkansområdet på fladdermöss var i genomsnitt 1 km (21 flyttningar i 29 studerade fall).

Andfåglar (6 förflyttningar av 7 studerade fall), rovfåglar (24/30), tättingar (16/32) och vadare (8/19) kände av effekterna inom en radie på i genomsnitt 500 meter.

Orsakerna inte helt entydiga

För publikationen sammanställdes också orsaker varför en art inte hade flyttat på sig enligt studierna. Den vanligaste orsaken enligt rapporterna var brister i försöksupplägget som gjorde det svårare att observera förflyttningseffekterna. Bland annat hade observationerna gjorts under en alltför kort tid eller på alltför få platser.

Andra orsaker som angavs var egenskaper hos specifika individer och arter, som ung ålder eller att en art föredrar öppna miljöer där den hittar föda eller kan undvika rovdjur. En tredje orsak för att ingen förflyttning skedde var att det kring vindkraftverken kunde finnas nyttiga resurser, som till exempel grus som bomaterial för andfåglar eller som matsmältningshjälp för skogshöns.

– Det bör noteras att effekterna och avstånden varierade en hel del, till och med inom en och samma art, beroende på faktorer som kön och ålder samt observationstidpunkten och försöksupplägget i studien. Exempelvis hände det att tättingar vande sig vid vindkraftverken och förflyttningseffekterna avklingade. Ibland kunde individer av samma art, som till exempel fladdermöss, både undvika vindturbiner och samla sig i närheten av dem. Detta antogs bero på bland annat tillgången till föda, säger Anne Tolvanen.

Forskning hjälper

Anne Tolvanen uppmanar projekterare att använda sig av den färska forskningsöversikten som hjälp när de planerar placeringen av nya vindkraftverk, för att minimera påverkan på miljön och djurens habitat.

Nya vetenskapliga rön från Finland kommer att tas fram i projektet Vindvilt som startade 2023. I projektet observerar man vindkraftens påverkan på tre direktivarter, nämligen varg, skogsren och kungsörn.

– Utgångspunkten för det femåriga forskningsprojektet är bristerna i kunskapen om de strikt skyddade direktivarterna. Rön som kan tillämpas på de finländska förhållandena tas fram framför allt för användning vid miljökonsekvensbedömningar. Det finns dessutom vissa skillnader i förfarandena inom renhushållningen beroende på land, och därför kartläggs också vindkraftens påverkan på rennäringen i projektet som delvis finansieras av vindkraftsbolagen, säger specialforskare Ari Nikula som leder projektet på Naturresursinstitutet.