Landsbygdsnäringar
Haikonen2 Nvk Aug24
Tuuli Haikonen har specialiserat sig på växtförädling av frukter och bär. Haikonen presenterade de nya jordgubbssorterna Maiju och Marketta, och berättade om förädlingsarbetet på Luke.
Jordbruk

Lukes forskare presenterade
två nya jordgubbssorter

SLC - Nicolas von Kraemer

TEXT: Nicolas von Kraemer

nicolas.kraemer@slc.fi

FOTO: Nicolas von Kraemer

Jordgubbssorterna Maiju och Marketta är nya för i år. De har förädlats fram av Lukes trädgårdsforskare och skall erbjuda odlare och konsumenter godare och tåligare bär.

– Vi har två jordgubbssorter som lanserats på marknaden i år, och som har förädlats här hos oss. Maiju är ett tidigt och vackert bär av hög kvalitet. Marketta är ett saftigt bär med klar jordgubbssmak som mognar lite senare än Polka-sorten.

Vi befinner oss på Naturresursinstitutet Lukes forskningsinfrastrukturtjänster i Pikis. Här har man bedrivit trädgårdsforskning i snart ett århundrade. Det är specialforskare Tuuli Haikonen som berättar om de nya jordgubbssorterna Maiju och Marketta.

– Maiju mognar ungefär samtidigt som Honeoye och är jämförbar i storlek, men kvaliteten och lagringsbarheten är bättre och bären är sötare och aromrikare. Marketta klarar övervintring bra och uppvisar ganska bra resistans mot röta.

Ord och gentester ger nya smaker

Haikonens specialområde är växtförädling av frukt och bär. Hon berättar om forskningen på förädlingsområdet och om vilka genresurser och redskap forskarna behöver för att utveckla nya arter.

Ett av de internationella projekten går under namnet BreedingValue där man i gentester genom att korsa de bästa individerna får fram nytt blod i arten och bättre smak- och hållbarhetsegenskaper och resistens mot sjukdomar. Dessutom utarbetar förädlarna med olika begrepp som beskriver bärens smak.

– Vokabulären behövs eftersom det är mycket svårt att beskriva smakegenskaper. I sista hand är det kunden som blir besviken om jordgubbarna inte smakar jordgubbe utan bärsmaken är fruktig. Därför vill vi på ett mera förlitbart sätt kunna beskriva bärens smak när de erbjuds till odlare och konsumenter, förklarar Haikonen.

Förädlingsarbetet tar ungefär 10 år.

– I sådden av fröplantor utgår vi från korsningar som gjorts i växthus. Därefter väljer vi de bästa plantorna som sedan ger material för de följande försöken.

Förädlingen genomförs i tre faser. Först bedömer förädlarna växtens utseende och smak med hjälp av sina egna sinnen, och därefter görs mera konkreta mätningar av skördeskillnader.

Efter det går de bästa individerna till vidare försök och för artregistreringssyften går de till DUS-provning där sortens särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet prövas. Slutresultatet är nya finska plantor som kan erbjudas till odlare och konsumenter.

Jordgubbsforsok Nvk Aug24
På Lukes forskningsstation i Pikis görs försök med jordgubbar i syfte att förbättra deras tålighet på våra breddgrader.

Hur skall man odla i norr?

Haikonens kollega Marja Rantanen presenterade Marjava-projektet som inletts i mellersta och östra Finland, och där man undersöker hur jordgubbs- och vinbärssorter anpassar sig till olika klimatzoner.

I Finland är man främst intresserad av att utreda hur växterna under hösten kan förbereda sig för vintern.

– Jordgubbar förädlas i olika förhållanden, bland annat i Europa, och nu vill vi reda ut om övervintringståligheten är tillräcklig för våra breddgrader och hur sjukdomar som mjöldagg skall hanteras, berättade Rantanen.

I Pikis görs även gödslingsförsök i syfte att utveckla näringshushållningen. Genom analyser av växtsaftprover fastställs näringsnivåerna. Samtidigt monitoreras skadedjurstrycket, skördenivåerna och hurdana precisionsodlingsmetoder som möjligtvis kunde appliceras.

– Vi försöker utreda hur gödslingen skulle kunna anpassas enligt näringshalterna. Om höstarna blir längre och varmare bör man omvärdera näringshushållningen. I framtiden måste tidsfönstret för den sista kvävegödslingen möjligtvis flyttas framåt. Det här är saker vi måste fundera på då vi förädlar fram de bästa bären för våra förhållanden.

Läs också: Trots utmaningar intresserar humlen finska odlare