Enligt Naturresursinstitutet Lukes prognos för skogsindustrin går sektorn mot en gradvis återhämtning. Efterfrågan på skogsindustriprodukter återhämtar sig långsamt i takt med att inflationen avtar, räntorna sjunker och lagren töms. Någon större tillväxt inväntas dock inte, och återhämtningen inom byggsektorn och trävaruindustrin kommer troligtvis igång först nästa år.
Inhemska avverkningsvolymer, virkeshandel och rotpriser påverkas av ökad efterfrågan men även av minskad import av råvirke samt ökningar i produktionskapaciteten.
Under innevarande år minskar byggandet och efterfrågan på sågvaror i Europa och på andra exportmarknader, Japan undantaget. Enligt prognosen kommer exporten av inhemskt barrträdsvirke att minska med 4 procent nästa år, medan det genomsnittliga exportpriset förväntas öka med 9 procent jämfört med 2023. Sågvaruproduktionen förväntas i år sjunka till cirka 10 miljoner kubikmeter.
Tros att räntorna har sjunkit kommer effekterna att synas inom byggandet med en viss fördröjning. I Europa väntas byggandet inkommande år att vända uppåt mot en långsam tillväxt. Även på hemmaplan förväntas byggvolymerna öka något nästa år efter nedgångarna 2023 och 2024.
År 2025 förväntas även produktionen och exporten av inhemskt sågvirke att öka med måttliga 3 procent, medan det genomsnittliga exportpriset ökar med en procent från innevarande år.
Den svaga byggaktiviteten i Europa påverkar särskilt produktionen och exportvolymerna av faner av barrträd. Marknadssituationen för björkfaner påverkas, förutom av byggandet, även av efterfrågan inom transportindustrin och av sanktionerna mot Ryssland.
Produktionen av faner i Finland förväntas i år ligga kvar på förra årets nivå, medan exporten i år ökar med 2 procent och nästa år med 3 procent. Det genomsnittliga exportpriset för faner förväntas sjunka med 7 procent i jämförelse med fjolåret.
Kemiska skogsindustris produktions- och exportvolymer ökar
Produktionen och exporten av kartong ökar i år med 11 procent jämfört med förra året allt efter att lagernivåerna normaliseras och konsumtionen återhämtar sig. Även om kartongpriserna har börjat stiga efter en svag början på året, väntas det genomsnittliga exportpriset sjunka med 4 procent i år.
Stora Ensos investering i Uleåborg, som står klar nästa år, kommer att öka produktionskapaciteten för falskartong i Finland, vilket kommer att bidra till att produktions- och exportvolymerna ökar med ytterligare 15 procent. Den växande efterfrågan på kartongmarknaden kommer nästa år att höja det genomsnittliga exportpriset för kartong med 5 procent.
Trots osäkerheten kring efterfrågan, nedläggning av kapacitet och arbetskonflikter ökar pappersindustrins produktion och export med 5 procent i år jämfört med förra årets låga nivåer. Nästa år förväntas efterfrågan, exporten och produktionen av papper sjunka enligt långsiktiga trender.
Priserna väntas inte förändras nämnvärt i höst, och stämningen på marknaden är avvaktande. De höga massapriserna driver upp papperspriserna, men efterfrågan motarbetar utvecklingen. Exportpriset förväntas i år bli 7 procent lägre än förra året och sjunka ytterligare nästa år.
Massaindustrins produktion ökar i år med 4 procent, i takt med att produktionen av papper och kartong återhämtar sig och Metsä Groups fabrik i Kemi återupptar sin verksamhet. Exportvolymen förblir nära förra årets nivåer.
År 2025 förväntas produktionen och exporten av massa öka betydligt när effekterna av Kemi-fabriken förverkligas fullt ut. Det genomsnittliga exportpriset för massa förväntas öka något i år jämfört med förra året och 2025 med ett par procent från årets nivå.
Ökad virkeshandel driver upp rotpriser
På råvirkesmarknaden har rotpriserna fortsatt att stiga och virkeshandeln ökat i år. Enligt prognosen kommer avverkningsvolymerna av industrivirke att öka med en procent från fjolårets nivå till 61,7 miljoner kubikmeter.
Avverkningen av sågtimmer förväntas öka med 2 procent till 27,8 miljoner kubikmeter och massaved med en procent till 33,9 miljoner kubikmeter.
De genomsnittliga rotpriserna för barrtimmer förväntas öka med 6-8 procent i år. Rotpriset för björktimmer förväntas öka med 14 procent och för massaved med 18-22 procent. Importen av råvirke förblir i det närmaste på samma nivå som förra året, vid 4,2 miljoner kubikmeter.
År 2025 förväntas avverkningsvolymerna för sågtimmer öka med 3 procent och massaved med 5 procent. Totalt kommer avverkningen av industrivirke att öka med 4 procent till 64 miljoner kubikmeter.
De genomsnittliga rotpriserna för barrtimmer förväntas stiga med 2-3 procent i takt med att sågvaruproduktionen ökar. Rotpriset för björktimmer stiger med 4 procent då bristen på björkråvara för produktion av faner av lövträd fortsätter. Rotpriserna för massaved ökar med 5-6 procent i takt med att produktionen av massa och kartong ökar. Importen av råvirke förväntas öka till 4,6 miljoner kubikmeter.
I takt med stigande råvirkespriser förväntas bruttorotprisinkomsterna inom den privata skogssektorn under innevarande år nå nya rekordnivåer på totalt 2,9 miljarder euro. Detta motsvarar nästan 220 euro per hektar.
År 2025 förväntas bruttorotprisinkomsterna överstiga 3 miljarder euro för första gången. Den privata skogssektorns rörelseresultat förväntas öka till nästan 200 euro per hektar 2024 och ytterligare till cirka 210 euro per hektar 2025.
Flispriset stiger i takt med ökande användning
År 2024 förväntas användningen av skogsflis i värme- och kraftverk öka till 11,5 miljoner kubikmeter, vilket är en 5 procents ökning jämförelse med förra årets nivå.
År 2025 förväntas användningen av skogsflis ligga kvar på årets nivå, men priserna vid värmeverken och energivedspriserna antas öka något.
Den inhemska produktionen av träpellets beräknas minska med en procent till 350.000 ton på grund av fortsatt begränsad tillgång på biprodukter. När tillgången förbättras förväntas pelletproduktionen öka något år 2025.