Vad är hemligheten bakom ett lönsamt jordbruk? Den som har svaret på den frågan räcker upp handen nu.
Staffan Eliasson är jordbrukare på gården Starast i Backgränd i Karis. Han vrider lite obekvämt på sig när det är hans tur att ställa sig i talarstolen på Lärkkulla under ekonomikvällen (se länken på slutet till den artikeln).
Från tiden som rådgivare inom Nylands svenska lantbrukssällskap har han vanan inne att tala inför publik, men han ställer sig ändå tveksam till att ge ekonomiska råd till andra lantbrukare. I grund och botten gäller det ju för var och en att hitta sina egna vägar.
För egen del har han gått in för att odla råg, höstvete, kummin och maltkorn, men har också en hel del naturvårdsvall, hö och skyddszoner. Odlingen omfattar 235 hektar.
Regnet avgör det mesta
– Mycket kan man styra och ställa, men regnet avgör i slutändan det mesta, konstaterar han och tillägger att den senaste skördesäsongen för honom var närmast optimal.
Det betyder ändå inte automatiskt en bra avkastning.
– För mig har det visat sig var lönsamt med höstgrödor, särskilt råg. Det har varit bra höstar med bra övervintring och låga torkningskostnader, konstaterar han.
Utöver höstgrödorna har också kumminet visat sig vara en ekonomiskt hållbar gröda, även om de årliga variationerna varit stora.
– Kumminet konkurrerar inte med andra grödor på gården. Man sår sent och skördar tidigt. Det fungerar bra som förfrukt och är bra för markstrukturen.
Nackdelarna är att besvärliga ogräs som baldersbrå och fräken lätt etablerar sig i kumminfältet. Kumminet är en kontraktsgröda och priset är fastslaget.
Rena fält
Eliassons princip beträffande växtskydd är att han satsar på att hålla grödan frisk och ren. Han koncentrerar sig på avsalugrödorna och odlar dem intensivt.
– Det är bättre att satsa på vissa sorter än att odla stora arealer med vänster hand.
Han följer en behovsanpassad gödsling. När det gäller växttäcke är han inte absolut utan plöjer och lättbearbetar också enligt behov.
Eliasson lyfter fram att grundförutsättningarna på gården bör vara skick för att lyckas med jordbruket. Dräneringen är avgörande, därtill är det viktigt med kalkning enligt behov och en växtföljd som inte blir för ensidig.
Han har själv nyligen avslutat ett dräneringsprojekt och skickar en tumme upp till NTM-centralen.
– Det var faktiskt lätt att göra ansökan för täckdikesinvesteringen i Hyrrä. Det krävdes ungefär bara en täckdikningsplan och några foton, säger Eliasson.
Han tillägger att dagens jordbrukare borde satsa betydligt mera på dräneringen. Gamla och dåliga täckdiken kommer att bli en stor arbetsbörda i framtiden, förutspår han.
Investerar med eftertanke
Eliasson har också erfarenhet av att söka – och erhålla – investeringsstöd för att bygga maskinhall.
– Det var lite mer pappersarbete men gick också smidigt.
För närvarande har han inga stora investeringar på kommande. Torken är flaskhalsen i produktionen men det är en stor investering som inte är aktuell.
– Att köpa maskiner är roligt, men det är ofta dåliga investeringar, konstaterar han.
En god lönsamhet i lantbruket förutsätter också ett visst sinne för ekonomi. Det gäller att hålla sig informerad och följa med marknaden.