Ekonomi är en avgörande framgångsfaktor för dagens jordbrukare oavsett ålder eller erfarenhet. Senast nu är det dags att rusta sig för framtidens utmaningar – och möjligheter.
Jordbruksekonomi lär man sig inte på en kväll, men våra jordbruksorganisationer kan dra sitt strå till stacken. I början av december bjöds unga och äldre jordbrukare in till en ekonomikväll för lantbruksföretagare på Lärkkulla i Karis.
Arrangör var projektet MegaBoosti där SLC Nyland medverkar tillsammans med MTK.
Tanken var att ge en inblick i vad som ligger som grund för ett lönsamt företagande och presentera olika finansieringsmöjligheter för landsbygden.
– Det är tyvärr vanligt att jordbrukare lappar ganska friskt med inkomster från skogen för att få ekonomin att gå runt, konstaterar Carola Wester-Sundblad som jobbar med jordbrukskunder på OP Raseborg.
Pappren i skick
Hon lyfter fram vikten av att också jordbrukare lär sig budgetera och kontinuerligt följa upp sin ekonomi, även om man anlitar bokförare.
Den som söker finansiering antingen från banken eller någon annan instans behöver ha pappren i skick.
– Det kommer att bli allt viktigare att inkludera budgetar också i låneansökan i framtiden, säger Wester-Sundblad.
För att ett lån alls ska komma i fråga måste jordbruket vara lönsamt. Lönsamheten mäts med det som i ekonomiska termer kallas driftsbidrag. I samband med finansieringsansökningar granskas hur gårdens ekonomi utvecklats under åren.
Lönsamheten granskas också då jordbrukaren ansöker om till exempel investeringsstöd och startstöd.
För varje enskilt fall lönar det sig ändå att vara i kontakt med den berörda finansiären. Det framhåller också Maria Konsin-Palva, ledande sakkunnig på Närings- trafik- och miljöcentralen i Nyland.
Beakta kraven
NTM-centralerna erbjuder många finansieringsmöjligheter för jordbruk. Det finns investeringsstöd, startstöd, projektstöd och andra former av stöd och lån.
Maria Konsin-Palva påpekar ändå att alla stödformer kommer med begränsningar och krav. Alla stödformer har egna urvalskriterier.
Därför lönar det sig att kontakta en tjänsteman innan man sätter ner alltför mycket tid på att göra projektplaner och samla in dokument av olika slag. Ansökningarna söks fortlöpande i e-tjänster Hyrrä.
– Ansökningarna behandlas och poängsätts periodvis, men ansökan kan lämnas in när som helst. Kom ihåg att projekt inte får påbörjas innan ansökan lämnats in, säger Konsin-Palva.
När det gäller större investeringsstöd förutsätts att jordbruket genererar en årlig företagarinkomst på minst 25.000 euro. Företagarinkomsten ska uppnås senast det femte året efter stödbeslutet.
För bidrag förutsätt en affärsplan med ekonomikalkyl samt behövlig yrkeskunskap.
Investeringar som gäller exempelvis täckdikning, miljö- och energisatsningar har däremot en lättare byråkrati.
Sparkraven drabbar även de olika stödformerna. Konsin-Palvas uppfattning är att det blir hårdare gallringar i nästa år.
Stöden för små solpaneler och anordningar för precisionsodling riskerar att helt prioriteras bort.
När regionförvaltningen omorganiseras vid årsskiftet ersätts de nuvarande NTM-centralerna med Livskraftscentraler. Alla anhängiga ansökningar kommer automatiskt att flyttas över till Livskraftscentralerna.
Planera i god tid
Carola Wester-Sundblad påminner om vikten av att ha en långsiktig plan för investeringar.
– Jag vet att det har varit kämpiga år, men man behöver också ha en buffert på kontot för oplanerade utgifter.
Det är bra att komma ihåg att investeringsstöd betalas ut först efter genomförd investering, vilket innebär att man själv ska klara av betalningarna innan stödet kommer in på kontot i efterskott.
Det behöver också finnas pengar för att betala mervärdesskatten.
När Wester-Sundblad ser på framtidsutsikterna för jordbruket konstaterar hon att utvecklingen med ökad polarisering ser ut att fortsätta.
Grovt taget kan man räkna med att 20 procent klarar sig riktigt bra ekonomiskt och lika många riskerar att inte klarar verksamhetsförutsättningarna.
Det största mellanskiktet är gårdar som kan upprätthållas lönsamt på deltid. Dessa gårdar har eventuellt förutsättning att klara sig även i framtiden men det kräver noggranna överväganden och ett annat jobb vid sidan av jordbruket.
– "Vinnarna" är inte alltid de största gårdarna utan de som sköter verksamheten optimalt, satsar förnuftigt och inte är överskuldsatta, säger Wester-Sundblad.