Enligt Naturresursinstitutet Lukes färska konjunkturrapport för jordbruks- och livsmedelsekonomin fungerar livsmedelsmarknaden i Finland fortfarande väl trots coronapandemin. Under det här året förväntas inga stora förändringar i de nuvarande konsumentpriserna på livsmedel, med undantag för en eventuell liten prisuppgång inom sektorn för frukt, bär och grönsaker mot årets sista månader.
Coronapandemin sätter inte livsmedelsförsörjningen i Finland ur spel, trots att situationen prövar livsmedelskedjan. Den inhemska produktionen av mjölk, kött och spannmål motsvarar på det stora hela konsumtionen. Våra internationella handelskontakter och anskaffningskedjor bidrar också till att upprätthålla livsmedelsutbudet.
Enligt forskningsprofessor Jyrki Niemi på Naturresursinstitutet kan det eventuellt uppstå stora svårigheter inom livsmedelsförsörjningen om coronakrisen pågår i över ett år, det vill säga till följande växtsäsong.
– Ett betydande orosmoment inom livsmedelssektorn är också om ett stort antal jordbruksföretagare och anställda inom livsmedelskedjan insjuknar allvarligt i covid-19 samtidigt och till exempel logistikkedjan för livsmedel bryts. Om en sådan risk slår in är det möjligt att maten blir dyrare.
Till följd av minskande internationell efterfrågan och export samt Finlands egna coronarestriktioner kommer Finlands ekonomi att backa kraftigt i år, vilket påverkar konsumtionsefterfrågan på livsmedel.
– Nedgången i ekonomin leder till att efterfrågan på mervärdesprodukter minskar och konsumtionen riktas mer på baslivsmedel. Minskande efterfrågan på mervärdesprodukter innebär ett mindre penningflöde till livsmedelskedjan, vilket försämrar lönsamheten inom sektorn, säger Jyrki Niemi.
Låga förväntningar på producentpriserna
Mejerierna och köttförädlarna har under coronakrisen varit tvungna att lägga manken till för att anpassa sig till omställningarna på marknaden då restaurangernas efterfrågan har rasat och hushållens ökat.
I en del länder har det uppstått stora problem med exempelvis mottagning av mjölk från producenterna, då förädlingskapaciteten inte har kunna anpassa sig till efterfrågeändringarna.
– I Finland har mjölkproduktionen och mottagningen på mejerierna av den mjölk som levereras från gårdarna fortsatt som normalt under början av året. Även den inhemska efterfrågan på mjölkprodukter har på det stora hela varit stabil, med undantag för den trendenliga nedgången i konsumtionen av flytande mjölkprodukter, säger forskare Olli Niskanen från Luke.
I slutet av 2019 överskred det genomsnittliga producentpriset på mjölk 40 cent, vilket var första gången sedan 2015. Producentpriset fick ett lyft tack vare stabiliseringen av importen av mjölkprodukter och ett starkare exportvärde. Speciellt exporten till Kina har ökat.
– Coronaviruset har orsakat osäkerhet på marknaden vilket försämrar utsikterna för en prisuppgång. Med anledning av pandemin förblir den globala efterfrågan på mjölk mindre än produktionen och då kan lagervolymerna öka kraftigt. I Finland blir effekterna sannolikt ändå måttliga, säger Olli Niskanen.
Livsmedelspriserna stabila i år
Livsmedelspriserna har stigit sakta men säkert sedan januari 2018. Sedan början av detta år har uppgångstakten avtagit. I mars 2020 var konsumentpriserna på livsmedel nästan två procent högre än ett år tidigare, i april var skillnaden bara ungefär en procent.
Det är framför allt frukt och bär samt griskött och nötkött som har blivit dyrare. För frukt och bär är prisuppgången nästan sju procent på ett år. Däremot har konsumentpriserna på grönsaker, fisk och ägg sjunkit jämfört med föregående år.
– Mot slutet av 2020 förväntas coronasituationen orsaka prisuppgång inom sektorn för frukt, bär och grönsaker. Det handlar om arbetsintensiva verksamheter och rörligheten för utländska säsongsarbetare har begränsats både i Finland och i övriga Europa, vilket minskar utbudet. Livsmedelspriserna kommer ändå i genomsnitt att vara relativt stabila under innevarande år, säger specialforskare Terhi Latvala från Luke.
Livsmedelsexporten växer med rekordfart
Exporten av jordbruksprodukter och livsmedel slog nytt rekord i fjol. Värdet på Finlands livsmedelsexport uppgick till 1,7 miljarder euro, vilket är en ökning med hela 13 procent jämfört med föregående år. Exporten har fortsatt att öka under början av året.
Enligt specialforskare Csaba Jansik vid Luke beror ökningen i exportvärdet på både nya marknader och en uppgång i exportvolymerna och exportpriserna.
– Då Rysslands embargo på livsmedel satte stopp på ökningen av livsmedelsexporten efter 2014, började företagen se sig om efter nya marknader. En av de växande exportmarknaderna är Kina, dit Finland exporterar speciellt griskött och mjölkpulver. De exportkategorier som utvecklats bäst är mjölkprodukter, havre, övriga livsmedel och alkoholprodukter.
Det krävs ändå en hel del exportfrämjande åtgärder, med hänsyn till att Finland importerade livsmedel till ett värde på 5,3 miljarder euro 2019. Sammantaget gav exporten och importen ett underskott på nästan 3,6 miljarder euro för livsmedelshandeln. Ökningen av importen av jordbruksprodukter och livsmedel har dock avtagit betydligt sedan 2013 och nästan stannat av de senaste åren.