Jordbruk

Litet intresse för gipsbehandling i Kimitoön

Nästan 400 odlare på Skärgårdshavets avrinningsområde får i höst gratis gipsbehandling på totalt cirka 10 500 hektar. Det rapporterar projektet Kipsi, vars första ansökningsomgång nu avslutats.

Ivrigast är odlarna i Tövsala och Vemo. Där sprids gips på drygt 15 procent av den åkerareal som, enligt projektets allmänna kriterier, lämpar sig för behandling.

I Åboland är intresset mindre. I Pargas har gips beställts till drygt 6 procent av den areal som uppfyller de allmänna kriterierna. I Kimitoön kommer endast 3,4 procent att behandlas.

Båda ligger under snittet på 7,3 procent för hela projektområdet. Totalt får cirka 800 hektar i Åboland gips i höst.

Projektkoordinatorn Pekka Salminen vid NTM-centralen i Egentliga Finland säger att i synnerhet siffran för Kimitoön är låg. På hösten görs en enkät där man frågar odlarna varför de nappat eller inte nappat på möjligheten.

Landsbygdens Folk rapporterade i maj att SLC Åbolands styrelse ansåg att projektet inte tillräckligt väl lyfter fram eventuella negativa effekter som gipset kan ha.

Salminen är dock överlag nöjd med mängden hektar som nu behandlas. Cirka 42 000 ton gips ska fraktas från Siilinjärvi, genom Saima kanal, för att spridas på åkrarna.

Gipsbehandling erbjuds också 2021–2022, med målet att behandla minst 50 000 hektar. Enligt de allmänna kriterierna, som bland annat gäller avståndet till insjöar, kan cirka 150 000 av 240 000 hektar på Skärgårdshavets avrinningsområde behandlas. Dessutom bör odlarna bland annat kolla att åkrarnas magnesium- och kaliumnivåer är okej.

Tanken är att gipset ska minska urlakningen av främst fosfor samt förbättra jordarnas kornstruktur och minska erosionen.