Den 1 januari år 2022 börjar Lidl kräva mera omfattande certifieringskrav av leverantörer av frukt och grönt. Från odlarhåll ser man med skepticism på de nya kraven, eftersom det medför främst ökade kostnader.
– Från SLC och MTK ser vi på Lidls planer på att inför en striktare certifiering som en faktor som ytterligare ökar arbetsbördan på gårdsnivå. Byråkratin ökar och det kostar, vilket pressar odlarna ännu mera, säger Johanna Smith, trädgårdsombudsman på ÖSP.
Hon får medhåll av Kaj Hemberg, ordförande för SLC:s potatisutskott.
– Det handlar i grunden bara om att dokumentera produktionen och det ger inget annat än kostnader för odlarna. Vi har redan certifiering och ISO-systemet som många uppfyller. Utöver det har vi redan via den skiftesvisa bokföringen och EU-stöden mycket dokumentation. Så vi ser det här som onödigt och kostsamt, säger Hemberg.
Långtgående planer
Lidls planer på att införa mera omfattande certifieringskrav av sina frukt- och grönsaksproducenter tas inte emot med öppna armar från producenthåll. Meningen är att handelskedjan inför de nya kraven den 1 januari 2022.
I det här skedet är inget klart, men planerna är långtgående.
– Lidl har klart och tydligt meddelat sina leverantörer att det från och med den 1 januari 2022 inte längre duger med IP-grundcertifiering. Då ökar kraven på certifiering, berättar Katarina Lassheiki på Trädgårdsförbundet, som i mitten av april var på besök i Kristinestad och bjöd på en föreläsning om de nya certifieringskraven för potatisodlare.
Det finns i dag två olika kvalitetssystem – IP och Global. Orsaken till att systemen utvecklas är främst för att säkerställa miljöansvar och socialt ansvar i produktionen. Därmed utökas certifieringen till att också omfatta produktsäkerhet, miljökrav och socialt ansvar.
– Det här är en global trend och man vill helt enkelt att det ska finnas ett certifikat som visar att gården eller livsmedelsbolaget följer vissa krav som också gäller arbetsvillkor och produktsäkerhet, förklarar Lassheikki.
Som det är nu klarar sig grönsaks- och växthusbranschen med kraven kvalitetsgård för odlare och packeri samt IP grundcertifiering. För de som har IP som certifieringssystem tillkommer efter den 1 januari 2022 en kombination av IP sigill och arbetsvillkor.
Gäller enbart Lidl
De gårdar som har Global och Gap måste utöka certifieringen till Grasp, som motsvarar IP:s arbetsvillkor.
– Tyvärr kostar enbart de här kvalitetssystemen för odlaren eller företaget och det syns inte i producentpriset att många krav uppfylls. Det här är mera ett pass för marknaden och som visar att man får vara med, säger Lassheikki.
Och fortsätter:
– Jag vill understryka att det enbart gäller för de som levererar till Lidl. K- och S-kedjan har inte meddelat om några utökade kvalitetskrav. Men kvalitetssystemen borde helt klart också räcka för de som levererar till de handelskedjorna.
Lassheikki berättade om vad de båda alternativen IP och Global innebär i praktiken. Alternativen varierar, men har också kontrollpunkter som liknar varandra. I Finland är det vanligare att gårdar hör till IP:s certifieringssystem, vilket dels beror på att Trädgårdsförbundet är en officiell representant.
MTK och SLC lämnade nyligen en skrivelse till Lidl och Föreningen för dagligvaruhandeln där det påtalas att IP grundcertifiering, som infördes 2015, skulle vara tillräckligt. Men redan några år efter kommer kraven nu att utökas.
– Från producenthåll trodde vi det skulle vara tillräckligt, men så verkar det inte. I skrivelsen påpekar vi också att de kostnader och arbetsbörda som tillkommer är stora i förhållande till omsättningen på många mindre gårdar. Det finns ingen fördel för någon om byråkratin ökar, säger Smith, och hänvisar till den gemensamma skrivelsen.