1. Konkurrenslagstiftningen måste revideras med målsättningen att stärka producenternas roll i livsmedelskedjan. I revideringen behöver handelns inköpsmetoder regleras, kostnadsindex införas på långa avtal, transparensen ökas genom att t.ex. prisuppgifter ges till forskningen och såklart producenternas möjligheter att gå ihop inom producentorganisationerna ytterligare stärkas. Så länge hundratals köpmän och tiotals handelslag får göra sina uppköp via två inköpsorganisationer behöver också producenterna ges samma möjlighet.
2. Skogsägaren ska kunna lita på att Finlands beslutsfattare står upp för de 600.000 privata skogsägarna som enligt finsk grundlag har rätt att själva bestämma över sin skog. I de finländska förhållandena betyder aktiv skogsskötsel ökad kolbindning och mer tillväxt. Något som såväl EU som den privata markägare drar nytta av. Det är markägaren som äger kolsänkan och som ska få betalt om vi startar handel med kolsänkor. Då biodiversiteten ska stärkas görs det bäst genom frivilliga åtgärder inom program som Helmi och Metso. Skogsägaren ska ha ersättning för det den producerar, oberoende om det är koldioxid via aktiv skogsskötsel eller biodiversitet genom frivilligt skydd.
3. Inom vissa områden är vi bäst i världen och vår försörjningsberedskapscentral står ut som mycket välrustad i jämförelse med andra länder. För jordbrukets finns de områden vi behöver förbättra. Det gäller energi, gödsel, reservdelar och maskiner. Det största hotet mot Finlands försörjningsberedskap är jordbrukets dåliga lönsamhet.
4. Samhällets och den enskilda individens bästa insats är nog att äta mångsidigt och inhemskt. En växtföljd som maximerar kolbindningen innehåller flera år med vallproduktion. För att utnyttja vallen till max krävs idisslande djur som kan omvandla gräset till protein i form av kött och mjölk. I områden med liten husdjursproduktion är biogasproduktion av vall en utvecklingsmöjlighet. En annan sak som samhället borde stöda industrin med är att så fort som möjligt hjälpa till med att etablera fabriker som kan ta tillvara baljväxtprotein för människoföda. På så vis kan även våra baljväxter förädlas längre och därmed en större del av vinsten bli kvar i landet.
5. Nej! Jag har goda erfarenheter av att arbeta med jord- och skogsbruksministeriets tjänstemän och tyvärr kan jag inte säga det samma om miljöministeriet. Därför vill jag ogärna se att de går ihop till någonting där mitt emellan. Däremot är jag nyfiken på tanken att låta miljöministeriet gå ihop med näringsministeriet.