På LF:s redaktion har vi sammanställt fem frågor till de riksdagskandidater som är medlemmar i SLC.
Vi har hittat sammanlagt åtta medlemmar som ställer upp i årets riksdagsval. Frågorna ställs utgående från landsbygdens intressen.
Kandidaternas svar presenterar vi valkretsvis enligt efternamn i alfabetisk ordning.
Fråga 1: Med vilken lagstiftning under följande riksdagsperiod kan Finland nå sina klimatmål 2030? 2050? Vilka åtgärder på gårdarna borde finansieras under följande riksdagsperiod?
Fråga 2: Vilka målsättningar vill du prioritera inom skogspolitiken under den kommande riksdagsperioden?
Fråga 3: Vilka åtgärder vill du arbeta för i riksdagen som kan öka välmåendet och företagsamheten på landsbygden?
Fråga 4: Vad är din inställning till jord- och skogsbruksministeriets beredning av ny livsmedelslagstiftning där tillverkarna ska få mer ansvar? Du hittar lite info under den här länken: https://mmm.fi/sv/artikel/-/as...
Fråga 5: I sin rapport kom utredningsmannen Reijo Karhinen med några förslag för att förbättra gårdarnas lönsamhet. Bland förslagen torde åtminstone det här kräva finansiering som riksdagen måste godkänna i statsbudgeten: Han föreslår en effektivare ägoreglering så att skiftenas storlek ska vara fördubblade 2050. Vad anser du om de här strävandena? Har du egna exempel på vad du tycker är viktigt för riksdagen i Karhinens rapport?
Thomas Blomqvist, Nylands valkrets
Hemort: Raseborg
Medlem: SLC Nyland
Yrke/titel: Riksdagsledamot, jordbrukare
Familj: Gift, tre barn
Parti: Svenska folkpartiet
1. För att vi ska nå klimatmålen behövs det många åtgärder och Finlands klimatmål är att vara koldioxidneutralt 2035. Vi ska minska användningen av fossila bränslen. Vi måste göra det lätt och överkomligt att byta bort fossila bränslen i både uppvärmning och trafik. Vi måste sköta om våra skogar så bra som möjligt så att de växer bra och binder koldioxid. Vi ska satsa på forskning som kan ta fram lösningar på hur man inom jordbruket kan binda mera kol i marken. Via landsbygdsprogrammet bör vi stöda åtgärder som ökar kolbindningen inom jordbruket. Det kan t.ex. handla om stöd för biogasproduktion av gödsel.
2. Jag vill prioritera ett lönsamt och hållbart skogsbruk i Finland. Vi ska satsa på skogsskötsel och skogsvård så att skogen fortsättningsvis kan vara vår största råvarukälla för många olika produkter. Vi ska också öka träbyggandet. Arbetsplatserna och det ekonomiska välståndet som skogen direkt och indirekt bidrar med är oerhört viktiga för Finland. En produktiv skog är dessutom en kolsänka som är en viktig tillgång i kampen mot klimatförändringen.
3. Vi ska skapa så goda förutsättningar som möjligt för ett lönsamt jord- och skogsbruk. Det ska också vara lätt att bo på landet och det ska vara möjligt att syssla med olika former av företagsamhet. Därför behöver vi bl.a förbättra det lägre vägnätet, bygga ut optisk fiber, upprätthålla servicen på landsbygden, komma ihåg landsbygden i allt beslutsfattande.
4. Den nya livsmedelslagens målsättning är att minska byråkratin. Lagförslaget är bra och alla experter som jord- och skogsbruksutskottet har hört instämmer i att en ny livsmedelslag behövs. Den nya lagen skulle luckra upp regelverket i livsmedelsövervakningen, men utan att pruta på livsmedelssäkerheten. När man ger mera ansvar åt företagarna och tillverkarna får man en större flexibilitet i systemet. Det får ändå inte leda till en extra administrativ eller ekonomisk börda på livsmedelstillverkarna.
5. Ja, ägoregleringarna är en viktig sak där man borde komma framåt, och jag tycker vi ska reservera anslag för det i statsbudgeten. Det här är ändå bara en liten åtgärd för jordbruket, som inte löser de stora problemen med lönsamheten i jordbruket. Karhinen tog upp att vi behöver förbättra informationsutbytet i livsmedelskedjan. Att aktörerna inom dagligvaruhandeln, och främst de två stora handelskedjorna med dominerande marknadsställning, med snabb tidtabell fastställd av statsmakten borde öppna sina kunduppgifter för tredje part. Det skulle verkligen förbättra konkurrensen. Dessutom tycker jag att Karhinens förslag om att inrätta ett nytt kompetens- och servicecenter som skulle erbjuda ett starkt kompetensbaserat stöd till jordbrukarna är bra. På det sättet kunde man genom en samordning av det kunnande som finns nå bättre resultat. Det är bra att vi får igång en diskussion om att inrätta ett kompetens- och servicecenter som samlar ihop forskningen, utbildningen och rådgivningen för livsmedelsproducenterna. Karhinen föreslår att centret skulle inrättas i anslutning till naturresursinstitutet Luke.
Karhinen noterar det vi alla vet, nämligen att lönsamheten är för svag inom jordbruket. Han kommer med en del goda förslag, men inte heller han har en klar lösning på hur vi ska få upp producentpriserna och produktionskostnaderna ner. Men som väckarklocka om jordbrukets akuta problem och som en diskussionsöppning är Karhinens rapport bra.
Kari Harju, Vasa valkrets
Hemort: Kronoby
Medlem: Skogsvårdsföreningen Österbotten
Yrke/titel: Ekonomichef
Familj: Ett barn
Parti: Svenska folkpartiet
1. Merparten av Finlands växthusgasutsläpp kommer från energiproduktion och energiförbrukning. Vi bör övergå från fossila bränslen till utsläppsfria energiformer sol-, vatten- och vindkraft, kärnenergi, bioenergi och övriga förnybara energikällor. Användning av fossila bränslen för energiproduktion bör förbjudas, i takt med att utsläppsfria energiformer utvecklas. Vårt mål med klimatpolitiken måste vara att effektivast möjligt minska utsläpp globalt, inte att med alla medel försöka få Finland kolneutralt i världsrekordtid. Det globala energibehovet och konsumtionen kommer inom kommande årtionden att öka kraftigt. I utvecklingsländer kan vi med utsläppsfria energiformer minska utsläppen mycket effektivare per insatt kapital. Finlands jord- och skogsbruk är en tillgång i kampen mot klimatuppvärmningen. Inom lantbruket skall satsningar göras för att minimera tiden odlingsmark är utan växtlighet. Inom skogsbruket kunde gödsling främst på mossmark öka tillväxten och därmed kolsänkan.
2. Satsningar för att öka produktiviteten och tillväxten av skog till 150 miljoner kbm per år. Fortsätta nuvarande god skogsbrukspolitik. Kolsänkan inom skogsbruket har under senaste 50 år ökat med uppemot 70 procent. Skogens tillväxt binder nästan hälften av Finlands koldioxidutsläpp i nuläget. Motverka politiska utspel som felaktigt hävdar att avverkning medför ökade klimatutsläpp.
3. Landsbygden behöver främst av allt fler invånare på grund av åldrande befolkning och utflyttning. Genom att satsa på studiemöjligheter inom regionen kan vi öka andelen unga som stannar kvar. Tillgång till hyresbostäder ökar möjligheterna för inflyttning. Vi bör också fördomsfritt öka arbetskraftsinflyttning. Landsbygden behöver goda vägar och infrastruktur, inkluderande fungerande nätförbindelser (5G). För att stöda investeringar och företagsamhet på landsbygden kunde t.ex. sänkta arbetsgivaravgifter undersökas. Centralisering och inbesparingar inom den offentliga sektorn får inte leda till att landsbygden avfolkas.
4. Livsmedelslagen torde ha flera positiva effekter. Tillredning av matvaror för försäljning förenklas. Mat som går i spillo torde minska. Minskad byråkrati och möjlighet att använda bondförnuft är bra.
5. I Karhinens rapport gällande effektivare ägoreglering ges flera goda förslag för att öka gårdarnas jordbruksareal och lönsamhet. Alla reformer som ökar arealen för jordbrukare som önskar investera är viktiga. Bland dessa kan nämnas att nyodlingar utanför stödsystemet kunde erhålla stöd.
Reijo Karhinens rapport har flera goda sidor, som t.ex. ökat meningsutbyte och samsyn i livsmedelskedjan. I rapporten påvisades producenternas svaga förhandlingskraft i förhållande till de stora aktörerna. Producenterna måste få starkare ställning på marknaden. Karhinen säger klart ut att lönsamheten är för låg i finländskt jordbruk. Förslagen var goda, men hur framtidens lönsamhet inom jordbruket ska garanteras fick inget svar.
Christoffer Ingo, Vasa valkrets
Hemort: Korsholm
Medlem: ÖSP
Yrke/titel: Förbundsordförande, landsbygdsföretagare, tradenom
Familj: Sambo
Parti: Svenska folkpartiet
1: Under följande riksdagsperiod borde fokus i stävjande av klimatförndringen ligga på att ersätta fossila bränslen inom energiproduktion samt satsningar på forskning och innovation för att t.ex. ersätta fossila bränslen inom transportsektorn. Inom dessa sektorer behöver vi satsa extra för att nå klimatmålen. Gårdarna kan bli bättre på att använda växt- och husdjursrester inom bioenergiproduktion. Skapandet av nya energibyar med egen energiproduktion är något jag i riksdagen vill jobba för, då behövs investeringar på gårdarna.
2: Ökad tillväxt, högre förädlingsvärde på slutprodukten och en kolsänkspremie.
3: En nationell hobbysedel till alla barn och unga ökar välmåendet i hela landet. Många producenter har inte råd att bekosta hobbyn för barnen. För att öka företagsamheten inom primärnäringarna är ett nytt avträdelsestöd och omfattande investeringsstöd nödvändiga så nya producenter kan starta upp ny eller fortsätta existerande verksamhet.
4: Ser inga större bekymmer i lagberedningen som är väldigt teknisk. Dock är detta inte mer aktuellt eftersom lagen var en del av landskapsreformen som föll med regeringen. Återkommer en liknande lagstiftning under nästa mandatperiod måste den igen synas ur ett producentperspektiv. Ansvaret och med det också inkomsten inom livsmedelssektorn behöver fortsättningsvis fördelas jämnare mellan producenter, industri och handel.
5: I sak är ägoregleringar med syfte att få större skiften bra, bör kombineras med möjlighet till fösäljning via staten för att kanalisera åkrar till aktiva unga bönder.
I Karhinens rapport är grundtanken om stöd riktade till aktiva jordbrukare välkommen. Kontinuerliga förhandlingar och samtal mellan producenter, industri och handel är också ett positivt lyft ur rapporten.
Jag anser också som Karhinen att det behövs mer satsningar på rådgivning för att förbättra lönsamhet och effektivera produktion.
Kenth Nedergård, Vasa valkrets
Hemort: Korsholm
Medlem: ÖSP, Skogsvårdsföreningen Österbotten
Yrke/titel: Verksamhetsledare, EM
Familj: Gift, två vuxna barn
Parti: Svenska folkpartiet
1: Sfp säger det väldigt bra i sitt pinfärska Klimatprogram. Finland ska satsa på ny teknik, forskning, utveckling och innovation, för att utveckla bättre teknik för energilagring samt minska energibehovet. Den cirkulära ekonomin har blivit aktuell och vi kan utveckla effektivare metoder för återvinning och återanvändning av material. I Vasaregionens nyligen godkända avfallspolitiska program är prioriteten följande: förhindrande av att avfall uppstår, minskande av nuvarande avfallsmängder, återvinning till högre nivåer. Kan vi lyckas med detta på regional nivå, borde vi även kunna lyckas på nationell nivå.
Det finns mycket man kan göra på det lokala och enskilda planet för att lokala producera den energi som behövs. Denna typ av satsningar ska uppmuntras. Omställningar till energismarta lösning ska uppmuntras, bioenergilösningar inte att förglömma. Omställning till ekologisk odling och alternativa grödor i enlighet med samhällsutvecklingen.
Biogasen är en förnybar energiform på landsbygden. Genom att utveckla och stimulera produktion av biogas även i mindre skala får vi en lokal och högre förädlingsgrad av lantbrukets biprodukter.
2: Uppmuntra till aktivt skogsbruk som framför allt beaktar skogens ekologiska och klimatmässiga påverkan. Den växande skogens roll som vår viktigaste kolsänka bör betonas och Sfp föreslår att skogsägare kompenseras för den kolsänka de upprätthåller och för hållbart skogsbruk.
Även statens skogar bör skötas och inte enbart bli naturskyddsområden. Även staten bör bedriva en aktiv och ansvarsfull skogsvård, som inte bara baserar sig på skyddsåtgärder.
3: Hela Finland ska leva. Vi måste se till att den infrastruktur som behövs för att hålla landsbygden levande är i skick. Det gäller vägar, vatten, avlopp, elförsörjning och även dataförbindelser. Tillräckliga resurser ska anvisas för att upprätthålla servicen på landsbygden. Servicen ska dessutom erbjudas på rimligt avstånd och på invånarnas modersmål.
4: Målsättningen med reformen låter helt vettig, men vi får hoppas att det inte finns inbyggda tolkningar, som kan äventyra lagstiftningens syfte. Att minska det administrativa arbetet för livsmedelsföretagen utan att riskera livsmedelssäkerheten, är bra ur både producentens och konsumentens synvinkel.
Men samtidigt pratar man om att livsmedelstillsynen ska få en bredare inkomstbas, och det brukar i praktiken betyda att kostnaderna ökar för producenten, vilket även blir dyrare för slutkonsumenten. Jag vill inte ha en ny lagstiftning, som flyttar och ökar kostnaderna från en aktör till en annan. Låt producenterna ta det ansvar som förväntas utan överdriven övervakning, så får vi också ett hållbart, fungerande och ekonomiskt system.
5: För att uppnå bättre lönsamhet inom det traditionella lantbruket krävs definitivt större enheter. Men när det gäller olika typer av specialodlingar är det inte storleken som är avgörande. Då är det jordmånens beskaffenhet, läge, omgivningen, infrastruktur osv som är avgörande.
Jag ser hellre en mer diversifierad landsbygd än stora enhetliga åkerområden. Specialodlingar och alternativa grödor ger mer liv och sysselsättning åt landsbygden. Denna typ av satsningar är viktiga för att hålla landsbygdssamhällena levande.
Anders Norrback, Vasa valkrets
Hemort: Närpes
Medlem: ÖSP
Yrke/Titel: Företagare, jordbrukare, agroforst. mag
Familj: Gift, fem barn i åldrarna 13-26
Parti: Svenska Folkpartiet
1. Lagstiftningen för att nå klimatmålen bör basera sig på oberoende vetenskapliga fakta och sunt bondförnuft. Användningen av fossil energi är grundproblemet och lagstiftningsåtgärderna bör i första hand syfta till att åtgärda detta. Morot för icke fossilt och käppar för fossilt. Torven räknar jag till icke fossilt efter som vi har en tillväxt av torvmassan i vårt land. Vidare behövs ännu kraftigare satsningar på energisnåla lösningar. Inom skogspolitiken bör vi gynna kraftig tillväxt eftersom detta ökar kollagren. Inom byggnadssektorn bör vi gynna användningen av trä. I livsmedelsproduktionen skall vi gynna odlingsätt och metoder som minimerar belastningen. Inhemskt kött är klimatoptimalt i våra klimatförhållanden, med kött från utlandet med osäker bakgrund kan det vara annorlunda. Här gäller det att ta vara vår landsbygds möjligheter och att vara vägvisare. Tidtabeller är bra då de sätter press på att ärendet går framåt. Åtgärderna bör prioriteras utgående från verklig effekt och verklig kostnad.
2. Med hänvisning till klimatåtgärderna och Finlands välstånd bör satsningar som gynnar tillväxten i skogen prioriteras, d.v.s. skötselåtgärder och ett aktivt, miljövänligt skogsbruk. Vidare bör vi satsa på glesbygdens vägnät så att virket fås ut ur skogen.
3. Jag vill arbeta för att likvärdig samhällsservice finns över hela landet, detta behöver inte betyda likadan service. Samhällstjänsterna skall inte byggas på den starkes villkor utan på alla medborgares villkor. Grundläggande infrastruktur så som el, vatten, bredband, farbara vägar m.m. måste tryggas. Landsbygden behöver inte mer, men inte heller mindre, för att vara välmående och framgångsrik. Ett problem med landsbygdsföretagandet är bristen på arbetskraft. Behovsprövningen för utländsk arbetskraft kunde slopas och byråkratin minskas.
4. Detta förslag är en klar förbättring: mindre byråkrati, rättvisare kostnadsfördelning och ansvaret hos företagen, de enda som känner sin produktion.
5. Hela Karhinens rapport är värd att beakta. Det behövs nya grepp. En av de viktigaste sakerna den lyfter upp är att bredda den lantbrukspolitiska debatten till en nivå som är livsmedelspolitik. På detta sätt inkluderas även konsumenterna i debatten. När konsumenterna inser att det inte enbart handlar om lantbrukarnas situation, utan om den dagliga födan ökar intresset. Beträffande ägoregleringen är jag i grunden positiv, i synnerhet där det faller sig naturligt.
Niclas Sjöskog, Vasa valkrets
Hemort: Pedersöre
Medlem: ÖSP, Österbottens skogsvårdsförening
Yrke/titel: Jordbrukare
Familj: Gift, tre barn i åldrarna 13-22 år
Parti: Svenska Folkpartiet
1. Jag anser att de två viktigaste sakerna för att nå Finlands klimatmål är stora satsningar på biogas som fordonsbränsle och ökad tillväxt i skogarna. Biogas kan produceras på gårdarna i stor omfattning om staten stöder investeringarna. Vi behöver ny teknik, till exempel för uppgraderingen till fordonsgas. Ett stort steg vore om man med ny teknik kan separera vattnet från gödseln. Där måste staten med förnuftiga regler uppmuntra nya metoder. Med till exempel skatteavdrag kan staten öka efterfrågan på biogas som fordonsbränsle.
2. Inom skogspolitiken bör staten främja tillväxten i Finlands skogar. Mera tillväxt gör att vi kan avverka mera och ändå öka kolbindningen i skogarna. Staten bör även under kommande riksdagsperiod främja användningen av trä som byggnadsmaterial. Det kan bäst göras med att ändra bestämmelserna om värmeisoleringsvärde och brandsäkerhet. De bestämmelser vi har idag är övernitiska, för täta hus ger problem med mögel, brandsäkerhetskraven är nästan absurda eftersom de motverkar trä som byggnadsmaterial.
3. Det viktigast staten kan göra på landsbygden är att se till att infrastrukturen är i skick. Vägarna och annan infrastruktur är den absolut viktigaste grundförutsättningen för att kunna verka och leva på landsbygden. Det system som finns idag med konkurrensutsättning av jättelika områden för vägskötsel har inte visat sig vara ett fungerande system. När områdena är så stora de är idag, begränsas konkurrensen till ett fåtal stora företag som kan ge offert. De har i sin tur underleverantörer som utför arbetet. Det är det stora företaget som ger order när underleverantörerna ska göra arbetet och hur. Resultatet blir att vägskötseln blir enligt minimikraven, eller under det. Systemet måste byggas om så att staten får vad den betalar för.
4. Den nya livsmedelslagstiftningen är ett steg i rätt riktning. Vi bör gå bort från detaljstyrning och ha mera frihet under ansvar. Detaljstyrning hindrar innovationer och skapar onödig byråkrati.
5. Karhinens rapport var intressant läsning. Förslaget om effektivare ägoreglering är bra och något jag vill understöda även i Finlands riksdag. Förslaget om att vi i Finland inte kan tolka EU lagstiftning på ett sätt som lägger oss i ett sämre läge jämfört med våra konkurrentländer i Europa är bra och det måste riksdagen ta upp. Det viktigaste som jag ser i rapporten gäller livsmedelshandeln. Att öppna kunduppgifterna för hela kedjan är något som måste lagstiftas om. Även i en bredare bemärkelse ska handelns makt i livsmedelskedjan begränsas, till exempel genom ändrad konkurrenslagstiftning.
Sandra Bergqvist, Egentliga Finlands valkrets
Hemort: Nagu
Medlem: SLC Åboland
Yrke/titel: Teamledare och sakkunnig vid Kommunförbundet, lantbruksföretagare
Familj: Sambo och tre barn
Parti: Svenska folkpartiet
1. All lagstiftning borde genomsyras av ett miljötänk för att vi ska kunna uppnå klimatmålen. Samtliga utsläppskällor måste identifieras så att man också kan minimera dem. Det här innebär att alla sektorer måste dra sitt strå till stacken och göra vad de kan.
Vi behöver en sporrande lagstiftning när det kommer till att öka jordbrukets effektivitet, binda mer kol och förbättra tillväxten. Vi behöver ett fungerande miljöstödsprogram som är långsiktigt och stöder gårdarnas utvecklingsmöjligheter, förbättrandet av markstrukturen och åkrarnas användningsgrad.
2. Vi behöver en skogspolitik som ger skogsägarna möjlighet att bruka skogen på ett effektivt och hållbart sätt. Den växande skogens betydelse som kolsänka är mycket central och därför ska fokus ligga på ett aktivt och hållbart skogsbruk.
3. En viktig del av välmåendet handlar om att producenterna har tillgång till fungerande rådgivnings- och stödfunktioner och att de har möjlighet till långsiktig planering och utveckling. En viktig faktor är att avbytarservicen fungerar och att pengarna går till avbytarverksamheten och inte till administration. Det här kunde dessutom gynna företagsamheten på landsbygden.
Också projekt som ”ta hand om bonden” borde göras till permanent verksamhet för att det ska vara en så låg tröskel som möjligt att be om hjälp och råd då det behövs.
4. Jag stöder varmt normuppluckringar som förenklar verksamheten och verksamhetsförutsättningarna inom livsmedelsbranschen. Fokus ska naturligtvis ligga på att vi har en säker och pålitlig livsmedelsproduktion, och jag litar på att den kan bibehållas också efter en lagförändring.
5. Det finns flera saker som jag ser som positiva i Karhinens rapport. Det ska vara lätt för kunderna att hitta finländska råvaror, böndernas påverkningsmöjligheter ska förbättras och lantbruksforskning och rådgivning ska samarbeta bättre när det gäller att hitta nya och effektiva metoder att utveckla jordbruket.
Lagstiftning som bromsar upp och reglerar vem som får bruka åkermarken måste slopas. Som exempel kan ges den 5-årsregel som gäller vid generationsväxling som kräver att marken måste brukas i egen regi i fem år innan den får arrenderas ut. Vi behöver mer flexibilitet och mindre piska för att förbättra jordbrukets lönsamhet. Fokus ska ligga på en sporrande lagstiftning och åtgärder som förbättrar och förenklar.
Mikael Holmberg, Egentliga Finlands valkrets
Hemort: Pargas
Medlem: SLC Åboland, Väståbolands skogsvårdsförening
Yrke/titel: Agrolog, vaktmaskinmästare
Familj: Gift, tre barn
Parti: Svenska folkpartiet
1. Kolkraften bort före 2030. Satsningar på lokal bioenergi, solenergi, vindkraft. Kärnkraft behövs fortfarande.
Med en mera utspridd energiproduktion minskas effekterna av att ett stort kraftverk utsätts för en cyberattack eller annan förstörelse.
2. Information om att skogen bör skötas för att kunna växa och samtidigt binda kol. Plantskogsskötsel borde fortsättningsvis stödas.
3. Vägnätet bör hållas i skick. Tillräckliga resurser till skärgårdens färjor och förbindelsebåtar. Stora satsningar på utbyggnad av fiberkabelnät på landsbygden.
4. Låter vettigt. Hoppas arbetet fortsätter utan landskapsreform.
5. Neutral inställning till ägoreglering. Täckdikning och underhåll av gammal dikning borde stödas mera.
Samma krav på importerade livsmedel som på inhemska.
Inget stöd till skenodling, stöden ska gå till heltids- och deltidsjordbrukare.