Under våren var det meningen att statens beredskapslager för spannmål skulle minskas till att motsvara sex månaders förbrukning. Vid inledningen av kriget i Ukraina 2022 höjde man det till nio månader.
Men i regeringens halvtidsöversyn ingick skrivning om att beredskapslagren ska bibehållas på 2023:s nivå. Och det här innebär lager för nio månaders förbrukning. Försörjningsberedskapscentralen kommer rimligtvis att följa det.
Statens beredskapslager har sin primära och viktiga funktion för just försörjningsberedskapen, men då man gör förändringar, att man utökar eller minskar på dem, så kan det också ha en inverkan på marknaden och prisbildningen på spannmål. Och det här märks direkt i odlarens plånbok.
Ur odlarens perspektiv vore det i en ideal värld önskvärt med så små konstgjorda och konstiga marknadsrörelser som möjligt.
Senare i år ska regeringen komma med ett förslag om ny lagstiftning för försörjningsberedskapen och hur Försörjningsberedskapscentralen ska finansieras i framtiden. Finland och Sverige har nyligen också fört diskussioner om samarbete inom försörjningsberedskapen och en sak som berörs är just beredskapslagren för spannmål.