I en tid där hållbarhet och miljöhänsyn står i fokus, är det lätt att glömma bort ett av jordbrukets mest grundläggande behov, nämligen ett effektivt växtskydd. Utan skydd mot ogräs, skadeinsekter och sjukdomar riskerar skördarna att decimeras, vilket hotar såväl livsmedelsförsörjningen som jordbrukets totalekonomi.
Växtskyddsmedel används inom jordbruket, skogsbruket och trädgårdsodlingen för att bekämpa skadliga svampar, insekter och ogräs. Enligt uppgift kan upp till 40 procent av alla ätliga växter dö eller skadas av skadeinsekter om de inte skyddas.
Det här understryker behovet av effektiva och heltäckande växtskyddsstrategier. Praktiserande odlare vet också att en del odlingsgrödor är särskilt hårt utsatta, till exempel oljeväxter, frukter och bär.
I Finland är växtskyddet strikt reglerat. Endast av myndigheterna godkända preparat får användas och användningen dokumenteras noggrant av jordbrukarna själva. Den här helheten säkerställer att växtskyddsmedel används ansvarsfullt och med hänsyn till både hälsa och miljö.
Säkerhets- och kemikalieverket Tukes hanterar godkännanden samt övervakning av kemikalier och växtskyddsmedel och ser till att de uppfyller lagstadgade krav, men också att de används på ett säkert sätt. Tukes arbetar också med att utveckla regleringen, de samarbetar med andra myndigheter och genomför forsknings- och utvecklingsprojekt för att förbättra säkerheten inom detta område.
Det utvecklas ständigt nya metoder för att minska beroendet av kemiska bekämpningsmedel. Integrerat växtskydd (IPM) kombinerar biologiska metoder, växtföljd och övervakning för bekämpning av skadegörare på ett hållbart sätt. Det här används bland annat i växthusodlingen här i Finland. Och där har man tagit det så långt att man i grönsaksodlingen i de flesta växthus idag inte alls använder sig av kemiska bekämpningsmedel. Biologisk bekämpning är mycket vanlig och inom den använder man sig av naturliga fiender, som parasitsteklar eller rovkvalster, för att just kontrollera skadegörare.
Då det kommer till de kulturella växtskyddsmetoderna är de vanligaste anpassning av såddtidpunkt, gödsling och bevattning. Också detta för att skapa ogynnsamma förhållanden för skadegörare. I den mekaniska bekämpningen igen använder man sig av radrensning eller fällor för att minska på populationer av skadegörare.
Om man använder sig av kemisk bekämpning så sker den selektivt med hänsyn till miljö och resistensutveckling. I Finland är tillämpningen av integrerat växtskydd (IPM) obligatorisk för yrkesmässiga odlare enligt EU:s direktiv om hållbar användning av bekämpningsmedel. Det här innebär att odlare ska integrera IPM-principerna i sin dagliga verksamhet, vilket givetvis främjar en hållbar och miljövänlig odling.
Samtidigt är det också viktigt att komma ihåg att växtskydd inte är en isolerad fråga. Växtskyddet påverkar i allra högsta grad hela livsmedelskedjan, från jordbrukarens åker till konsumentens tallrik. Ett effektivt växtskydd ökar odlingssäkerheten och bidrar till stabila skördar, vilket i sin tur påverkar matpriser, tillgången på livsmedel och – inte minst – försörjningsberedskapen.
För att säkerställa ett hållbart jordbruk i framtiden måste vi fortsätta att investera i forskning, utbildning och utveckling av växtskyddsmetoder. Och det kräver samarbete mellan myndigheter, forskare, jordbrukare och konsumenter. Växtskydd är inte enbart en teknisk lösning.