Statsrådet tillsatte i juli 2022 en parlamentarisk utvärderingsgrupp för jordbrukets lönsamhet och utveckling. Arbetsgruppen konstaterar att livsmedelskedjan inte själv klarat av att upprätthålla lönsamheten inom primärledet, alltså jordbruket. Marknadens funktion är den viktigaste faktorn som påverkar jordbrukets utveckling på lång sikt.
Arbetsgruppen har i sin slutrapport valt tre mål som ska uppnås genom åtta åtgärdsförslag. Man ska förbättra livsmedelskedjans verksamhetsförutsättningar bland annat genom att se över om och hur man kan revidera konkurrenslagen, livsmedelsmarknadslagen och lagen om offentlig upphandling.
Man ska förstärka primärproducentens ställning på marknaden bland annat genom bättre statistik, ta i bruk index och främja grundandet av producentorganisationer. Man ska ta till åtgärder för att förbättra Finlands försörjningsberedskap och matproduktionens verksamhetsförutsättningar på lång sikt, bland annat genom strategier för nationell gödsel-, energi- och proteintillgång samt komma fram till en långsiktig, gemensam målbild för den finländska livsmedelsproduktionen.
Jordbrukets företagarinkomst var 1,1 miljarder euro per år i början av 2000-talet. För 2022 uppskatts att jordbruket företagarinkomst stannar under 400 miljoner euro. Under samma tid har jordbrukarnas antal halverats och det finländska jordbrukets produktivitet och effektivitet har utvecklats snabbare än genomsnittet i EU.
Under hela 2000-talet har livsmedelssektorns bytesbalans utvecklats negativt. Livsmedelsexporten låg i början av 2000-talet på runt en miljard euro per år och har efter 2010 stampat på stället med en export på cirka 1,5 miljarder euro. Under samma tid har livsmedelsimporten ökat från 2 miljarder euro per år till 4,7 miljarder euro per år i början av 2020-talet.
Samtidigt skulle man gärna ha sett att arbetsgruppen också tagit ställning till de merkostnader som finländsk lagstiftning förorsakar och som höjer jordbrukets och livsmedelskedjans kostnader samt försvagar vår konkurrenskraft i förhållande till övriga länder.
Den parlamentariska arbetsgruppen föreslår att nästa regering i regeringsprogrammet ska ta in skrivningar som stärker matproducenternas ställning i livsmedelskedjan och på sikt förbättrar verksamhetsförutsättningarna för primärproduktionen och Finlands försörjningsberedskap.
Det är värdefullt att det finns en samsyn över partigränserna för åtgärder som förbättrar jordbrukets lönsamhet och utveckling. Rapporten bygger onekligen en god grund för nästa regeringsprogram. Trots att alla riksdagspartier medverkade i den parlamentariska arbetsgruppen förutsätter ändå ett förverkligande av MAKA-rapportens tyngre åtgärder i praktiken att partier som uppriktigt prioriterar jordbruket medverkar i regeringen.