På onsdagen kom uppgifter om att Finlands bruttonationalprodukt (BNP) växer med 0,5 procent. Det är inte mycket, men ändå tydlig tillväxt. Samtidigt kan man konstatera att Finlands ekonomi är känsligare för plötsliga vändningar på räntemarknaden än andra länders ekonomier. Om en snabb tillväxt leder till inflation i EU kan de räntesänkningar som Finland behöver, de facto mer än andra EU-länder, skjutas på framtiden.
Trist att vi hade en rätt så seg strejkvåg i mars så har Finlands BNP vuxit med 0,5 procent under årets första kvartal och det är förstås glädjande nyheter. I och för sig kan man diskutera om uppgifterna är fullständigt tillförlitliga, men det torde ändå inte råda några tvivel om att riktningen för årets första kvartal är just denna. Samtidigt finns det ändå ekonomer som oroar sig för hur det ska gå för Finland om tillväxten tar fart snabbare än väntat.
Timo Vesala, chefsekonom på Kuntarhoitus som sysslar med kommunfinansiering, har skrivit en kolumn i Kauppalehti. Sammanfattat går hans oro ut på att USA:s starka ekonomi - det är otvivelaktigt USA som är lokomotivet i det globala ekonomitåget just nu - ska dra med sig Europa i en mycket kraftig tillväxt, kanske till och med överraskande kraftig. I så fall ökar sannolikt också inflationen igen och det skulle försvåra Europeiska centralbankens (ECB) planer att sänka räntan.
En snabbare tillväxt är en positiv nyhet för företagen och det är positivt för finländare som får jobb när läget på arbetsmarknaden förbättras. Som en parentes kan vi notera att Finlands sysselsättning den senaste tiden har legat på 73 procent och det är inte helt dåligt med tanke att vi befunnit oss i en lågkonjunktur.
Men om vi nu får en snabbare tillväxt samtidigt som vi har högre inflationssiffror så kommer de som har bostadslån att tvingas betala höga räntor en längre tid. Finland är en avsevärt mera räntekänslig ekonomi än många andra EU-länder eftersom finländska banklån oftast har rörliga räntor. I merparten av EU-länderna har nämligen de flesta lån fast ränta. Länge hade finländska låntagare jämförelsevis låga räntor, men under de senaste åren har effekten varit den motsatta.
Om en högre tillväxt samtidigt innebär högre inflationssiffror så kommer Europeiska centralbanken rimligtvis att vara ganska försiktig med att sänka räntan, och det får större konsekvenser för oss i Finland än i andra länder eftersom den finska ekonomin reagerar kraftigt på förändringar i räntan. Speciellt byggsektorn är känslig för ränteläget då potentiella köpare får svårare att lyfta bostadslån. Det betyder att en riktigt kraftig tillväxt inte kommer att starta lika snabbt i Finland som i andra EU-länder.
Det finns ändå en hel del geopolitiska risker som kan bromsa tillväxten, inte minst just för Finlands del. Krigen i Ukraina och Mellanöstern samt spänningarna mellan USA och Kina är reella hot mot ekonomin. Råvarumarknaden, olje- och bränslepriserna samt elpriserna kan också bjuda på negativa överraskningar.
Om en eller flera av dessa risker realiseras så tar inflationen inte fart. Och då kan man börja sänka räntan, någonting som många finansanalytiker bedömer kommer att ske förr eller senare. En räntesänkning skulle onekligen vara den motor som får euroområdets ekonomi att ta fart nästa år, eventuellt redan mot slutet av det här året.