Som bekant är marknaden snabb på att reagera på signaler i verksamhetsmiljön. Ibland är marknaden dessutom lite väl nervös och överreagerar – det kan märkas såväl på aktiepriser som på råvaru- och förnödenhetspriser.
Då det gäller konstgödsel verkar det nu finnas nervositet i branschen. LF rapporterade senaste vecka om att den europeiska bondeorganisationen Copa-Cogeca varnar för att en gödselkris är på kommande.
Ett av de nyaste orosmolnen dök upp 28 januari då EU-kommissionen presenterade ett förslag till strafftullar för alla gödselmedel från Ryssland och Belarus. Om förslaget godkänns skulle de nya tullarna införas från den första juli. Förslaget innehåller ett undantag, nämligen ammoniak, som är den viktigaste råvaran för tillverkning av kvävegödselmedel.
Till att börja med skulle strafftullarna vara några tiotal euro per ton, för att stiga till 300-400 euro år 2028. Det är förstås på allt sätt bra att sätta ytterligare press på Ryssland och stöda Ukrainas kamp. Det är bara det att följderna kan bli besvärliga för jordbrukssektorn.
Orsaken till att ammoniak lämnades utanför var säkert att kommissionen ansåg att den europeiska gödselmarknaden skulle drabbas alltför hårt om den kranen skulle stängas av. Ammoniak är den viktigaste råvaran för kvävegödsel. Förslaget på strafftull har ändå redan haft stor inverkan på gödselpriserna i Europa – speciellt på urea.
Priserna har också stigit globalt på urea redan ett gott tag. I bakgrunden ligger bland annat stigande priser på naturgas och energi. Kina vill hålla sin urea för sig själv och ingen export har skett därifrån på ett tag, vilket gör sitt till för att pressa priserna uppåt. Indien som däremot måste importera stora mängder urea har begärt in anbud på urea både i december och nu för mars. Men resultatet verkar bli rätt magert, långt under de mängder som landet skulle behöva. Internationellt sett är läget för urea rätt kärvt med andra ord. Och det avspeglar sig på Europa.
Här i EU har det stängts flera konstgödselfabriker under de senaste åren. Orsaken är bland annat höga kostnader och politiska orosmoln för framtiden. Tillverkning av ammoniak och konstgödsel är som bekant inte de mest klimatvänliga industrigrenarna. Möjligheten att gödsla åkrarna med kväve är däremot ett absolut krav för att klara livsmedelsförsörjningen.
Jo, det finns kvävebindande växter och det går att omställa jordbruket så att det blir mindre beroende av konstgödsel, men realismen är att kvävegödsling behövs för att jordbruket skall producera tillräckligt med mat.
Även om det är urea som nu är det största problemet på marknaden, så smittar oron av sig på andra gödselprodukter. För de jordbrukare som ännu inte har köpt sin gödsel inför våren gäller det att vara alert. Priserna går knappast ner och om det vill sig illa så kan det rentav bli svårt att få tag på gödsel inför säsongen.