Ledare:
Framtidsinvesteringarna
syns inte i budgetförslaget
Vid en första blick är det närmare 200 miljoner euro som ministeriernas budgetförslag för nästa år minskar i miljö- och LFA-ersättning jämfört med i år.
Jord- och skogsbruksministeriets och finansministeriets förslag går på drygt 153 miljoner för miljöersättning och ekologisk produktion mot årets drygt 290 miljoner. Av beloppet har knappa 97 miljoner beräknats för miljöersättning nästa år mot 240 miljoner i år. När det gäller LFA-ersättningen går jord och skogsbruksministeriets förslag på närmare 497 miljoner, men finansministeriets förslag är ännu två miljoner lägre. Årets anslag är drygt 548 miljoner euro.
Att anslagen skulle råka ut för rödpennan var vi förberedda på. Det har aviserats redan några år att pengarna har tagit slut i senare ändan av programperioden för landsbygdsutvecklingsprogrammet. En så här drastisk nedskärning hade vi dock inte räknat med. Regeringsprogrammet innehåller ju skrivningar om att underskottet i såväl miljöersättningen som i LFA-ersättningen täcks nästa år.
Regeringen har också skrivit in 88 miljoner för miljöersättning och 42 miljoner för LFA-ersättning i en tabell som hör till en av bilagorna i regeringsprogrammet.
Det handlar emellertid om så kallade framtidsinvesteringar av engångsnatur under perioden 2020-2022. Ministerierna påpekar med en mun att de här pengarna inte syns i budgetförslaget ännu. Det gäller också finansministeriet, som i en mening hävdar att anslagen i budgeten baserar sig på regeringsprogrammet och sedan påpekar att budgeten inte omfattar regeringsprogrammets engångsinvesteringar.
Att det är så här beror tydligen på att regeringen inte har avslutat sin beredning av engångsinvesteringarna.
Det är dock inte hundra procent säkert att hela beloppet, alltså sammanlagt 130 miljoner euro i LFA-och miljöersättningar, kommer att anslås i statsbudgeten för nästa år. Det här klarnar kanske först efter regeringens så kallade budgetmangling i september om ens då. Dessutom så återstår fortfarande ett gap på närmare 50 miljoner i miljöersättning och 9 eller 11 miljoner i LFA-ersättningen beroende på om man jämför årets anslag med jord- och skogsbruksministeriets eller finansministeriets förslag.
Däremot är parterna tydligen överens om att det ska finnas pengar för att göra nya avtal om ekologisk produktion nästa år. I båda ministeriernas förslag finns en höjning på närmare 7 miljoner euro, vilket regeringsprogrammet också har lovat.
Det finns i övrigt många andra osäkra moment, när man ser på de enskilda ministeriernas äskanden jämfört med finansministeriets budgetförslag. Det handlar kanske inte om så stora belopp, men anslagen kan vara nog så viktiga för att komma framåt med utvecklandet av vårt jordbruk och vår livsmedelsproduktion.
Således har jord- och skogsbruksministeriet föreslagit 2 miljoner euro i ett nytt anslag för att underlätta ägoregleringar, detta i enlighet med utredningsmannen Reijo Karhinens rapport från i vintras. Anslaget finns visserligen kvar i finansministeriets förslag, men har bantats till en halv miljon. För att inte tala om jord- och skogsbruksministeriets summa på en knapp miljon för utvecklandet av varumärken inom utvecklandet av kvalitetssystem, som finansministeriet har strukit.
Finansministeriet anser inte heller att det är nödvändigt med anslag för bekämpning av invasiva arter. Vissa av dem ska vara utrotade senast 2022. Jord- och skogsbruksministeriet hade föreslagit ett anslag på 1,4 miljoner för ändamålet som finansministeriet har strukit.
När det gäller de anslag som i det närmaste bantas per rutin av ministerierna varje år och som riksdagen sedan skaffar pengar till, så hade jord- och skogsbruksministeriet faktiskt tänkt sig att 4H skulle få behålla sina 600.000 euro redan i beredningen. Hittills har riksdagen månat om att varje år skaffa tillbaka beloppet, och mycket tyder på att så kommer att ske också i år, för finansministeriet har skurit bort pengarna som vanligt.
Båda ministerierna har färdigt skurit anslaget för rådgivningen till jordbruket, som också riksdagen så gott som årligen har korrigerat. Det är något beklämmande med tanke på att jordbrukarna frågar efter rådgivning och behöver den som aldrig förr.
Också när det gäller skogsbrukets miljöstöd har finansministeriet bantat jord- och skogsbruksministeriets anslag.
Båda ministerierna har i övrigt lyft ut bidraget på 50.000 euro till Finlands yrkesfiskarförbund. Pengarna behövs för förbundets förvaltning, bland annat eftersom staten anlitar förbundet som sakkunnig vid behov. Det här är också en av de brister som riksdagen brukar korrigera.
När det gäller anslag för skydd mot översvämningar och åkrarnas vattenhushållning har finansministeriet tagit bort 1,2 miljoner från jord- och skogsbruksministeriets förslag. Det här är dock också en markförbättringsfråga som borde åtgärdas enligt utredningsmannen Reijo Karhinens rapport.
Därutöver finns det en kännbar skillnad på jord- och skogsbruksministeriets förslag om främjande av naturresurs- och bioekonomi och finansministeriets förslag. Finansministeriet anser tydligen att det räcker med 10 miljoner euro för det ändamålet nästa år, medan jord- och skogsbruksministeriet hade föreslagit 14,5 miljoner.
På miljöministeriets förvaltningsområde finns betydande skillnader, bland annat i anslagen för naturvård och naturskydd.
Till saken hör dock att det också där finns engångsinvesteringar i regeringsprogrammet på 216 miljoner euro för perioden 2020-2022, som ännu inte syns i budgeten men som ska innehålla så kallade METSO-pengar.
Risken finns i vilket fall som helst att förhandlingarna mellan finansministeriet och de enskilda ministerierna i slutet av månaden samt regeringens så kallade budgetmangling i september kommer att dra ut på tiden med beaktande av alla meningsskiljaktigheter och öppna frågor.
Det brukar också medföra en risk för att något anslag blir obevakat.