Tema
Naturbete MG 6740
Vårdbiotoper, såsom ängar, hagmarker och skogsbetesmarker, är livsmiljöer som formats under århundraden och har en exceptionellt rik artmångfald. De kan dock inte bevaras utan skötsel. ARKIVFOTO
Jordbruk SLC

Betande djur håller värdefulla livsmiljöer vid liv

TEXT: Landsbygdens Folk

redaktion.lf@slc.fi

Vårdbiotoper och naturbetesmarker är som en skattkammare för den biologiska mångfalden. Den nationella naturbetesdagen, som ordnas lördagen den 13 juni, lyfter fram den avgörande betydelse som nötkreatur, får och andra betande boskap har för bevarandet av dessa miljöer. Under dagen välkomnar ett tiotal gårdar runt om i Finland besökare och öppnar sina portar för allmänheten.

Vårdbiotoper, såsom ängar, hagmarker och skogsbetesmarker, är livsmiljöer som formats under århundraden och har en exceptionellt rik artmångfald.

De kan dock inte bevaras utan skötsel. Områdena kräver kontinuerlig slåtter och bete samt ofta röjning av träd och buskar. Framtiden för många välkända ängsväxter och pollinerande insekter hänger på detta arbete.

– Skötseln av naturbetesmarker är en konkret åtgärd genom vilken boskapsuppfödare främjar naturens mångfald som en del av sin vardag. Skötseln av vårdbiotoper förutsätter att jordbruket har ekonomiska förutsättningar att fungera och att jordbrukarna får en rättvis ersättning för naturvården, säger MTK:s naturskyddsjurist Vilma Holkko. 

Målet för miljöministeriets och jord- och skogsbruksministeriets gemensamma livsmiljöprogram Helmi är att öka arealen av skötta vårdbiotoper till 52.000 hektar senast år 2030. Målet är ambitiöst, men nödvändigt för att säkra den biologiska mångfalden.

År 2025 omfattade miljöavtalet cirka 25.000 hektar skötta vårdbiotoper. Förutom på privat mark bedrivs naturbeten även på statligt ägda skyddsområden.

– Samarbetet med boskapsgårdar är avgörande för att hålla vårdbiotoperna öppna och artrika. Utan djur skulle många områden snabbt växa igen och arten skulle försvinna, konstaterar serviceägare Katja Raatikainen vid Forststyrelsens Naturtjänster.

Besök gårdarna!

Under Naturbetesdagen har allmänheten möjlighet att bekanta sig med gårdar som bedriver naturbetesdrift, betesmarker och djur.

På många gårdar ordnas guidade turer och försäljning av gårdens produkter, såsom naturbeteskött, ull och garn.

Evenemangen hittas via karttjänsten https://luonnonlaidunlihantuottajat.fi/luonnonlaidunpaiva/, som uppdateras fram till evenemangsdagen.

– Att köpa naturbeteskött är ett sätt att stödja både inhemsk produktion och naturens mångfald. Efterfrågan styr utbudet, påminner Aarne Schildt, ordförande för Naturbeteskött producenterna rf.

Naturbetesdagen ordnas i samarbete mellan Naturbeteskött producenterna rf, MTK, SLC, WWF Finland, Fortsstyrelsen, Maa- ja kotitalousnaiset, Förbundet för ekologisk odling, Livsmedelsverket, Kulturmarksföreningen rf, Finlands Fårförening rf, Natur- och viltvårdsstiftelsen och Pihvikarjaliitto.

Mer information om evenemangen och öppna gårdar finns via Naturbetesdagens karttjänsten https://luonnonlaidunlihantuottajat.fi/luonnonlaidunpaiva/. Webbsidan uppdateras fram till evenemangsdagen.Vårdbiotoper och naturbetesmarker är som en skattkammare för den biologiska mångfalden. Den nationella naturbetesdagen, som ordnas lördagen den 13 juni, lyfter fram den avgörande betydelse som nötkreatur, får och andra betande boskap har för bevarandet av dessa miljöer. Under dagen välkomnar ett tiotal gårdar runt om i Finland besökare och öppnar sina portar för allmänheten.

Vårdbiotoper, såsom ängar, hagmarker och skogsbetesmarker, är livsmiljöer som formats under århundraden och har en exceptionellt rik artmångfald.

De kan dock inte bevaras utan skötsel. Områdena kräver kontinuerlig slåtter och bete samt ofta röjning av träd och buskar. Framtiden för många välkända ängsväxter och pollinerande insekter hänger på detta arbete.

– Skötseln av naturbetesmarker är en konkret åtgärd genom vilken boskapsuppfödare främjar naturens mångfald som en del av sin vardag. Skötseln av vårdbiotoper förutsätter att jordbruket har ekonomiska förutsättningar att fungera och att jordbrukarna får en rättvis ersättning för naturvården, säger MTK:s naturskyddsjurist Vilma Holkko. 

Målet för miljöministeriets och jord- och skogsbruksministeriets gemensamma livsmiljöprogram Helmi är att öka arealen av skötta vårdbiotoper till 52.000 hektar senast år 2030. Målet är ambitiöst, men nödvändigt för att säkra den biologiska mångfalden.

År 2025 omfattade miljöavtalet cirka 25.000 hektar skötta vårdbiotoper. Förutom på privat mark bedrivs naturbeten även på statligt ägda skyddsområden.

– Samarbetet med boskapsgårdar är avgörande för att hålla vårdbiotoperna öppna och artrika. Utan djur skulle många områden snabbt växa igen och arten skulle försvinna, konstaterar serviceägare Katja Raatikainen vid Forststyrelsens Naturtjänster.

Öppna gårdar med naturbeten

Under Naturbetesdagen har allmänheten möjlighet att bekanta sig med gårdar som bedriver naturbetesdrift, betesmarker och djur.

På många gårdar ordnas guidade turer och försäljning av gårdens produkter, såsom naturbeteskött, ull och garn.

Evenemangen hittas via karttjänsten https://luonnonlaidunlihantuottajat.fi/luonnonlaidunpaiva/, som uppdateras fram till evenemangsdagen.

– Att köpa naturbeteskött är ett sätt att stödja både inhemsk produktion och naturens mångfald. Efterfrågan styr utbudet, påminner Aarne Schildt, ordförande för Naturbeteskött producenterna rf.

Naturbetesdagen ordnas i samarbete mellan Naturbeteskött producenterna rf, MTK, SLC, WWF Finland, Fortsstyrelsen, Maa- ja kotitalousnaiset, Förbundet för ekologisk odling, Livsmedelsverket, Kulturmarksföreningen rf, Finlands Fårförening rf, Natur- och viltvårdsstiftelsen och Pihvikarjaliitto.