Under ÅPF:s vårmöte kom även SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback att hålla ett anförande om de senaste aktualiteterna inom branschen både på nationell och EU-nivå.
– Jag vill rikta ett stort tack till ÅPF. Ni har gjort ett jättebra år 2023 inom intressebevakningen. Jag vill också tacka landskapsregeringen för ett fint regeringsprogram som har likheter med det program som gäller hela landet. Man tar fasta på företagande, byråkrati och ekonomiska aspekter på ett annorlunda sätt än tidigare.
– Vägkosten från regeringens ramförhandlingar är att det finns ett starkt förtroende för oss producenter. Vi upprätthåller försörjningsberedskapen, och med anledning av det här så har man inte gjort beskärningar i nationella eller delfinansierade stöd. Men det är kärvt ekonomiskt, vilket gör att det i framtiden kan finnas anledning att skära i jordbrukssektorn.
Med dessa ord beskrev Laxåback den ekonomiska situationen på nationell nivå, och vad jordbrukssektorn kan vänta sig. Producenterna måste vara förberedda på att i framtiden möjligtvis själv lägga fram hur stöden till jordbruket kunde användas på bästa möjliga sätt.
Stödberoendet borde ses över
Laxåback poängterade att stödberoende i sig därför också borde ses över. Idag utgörs 30 procent av jordbrukarens totalinkomst av stöd, men beroende på produktionsinriktning varierar siffran från 5 till 75 procent.
– Vi bör sätta mera fokus på marknaden och hur vi kan få ut ett bättre producentpris och trygga verksamheten. Samt se över våra kostnader. Vi kan bli bättre på att organisera oss i företag och producentorganisationer.
Vissa förbättringar kan även göras på lagstiftningsnivå. Konkurrenslagen, livsmedelsmarkandslagen och lagen om offentlig upphandling kommer att ses över av regeringen.
– Gällande livsmedelsmarknadslagen har ministeriet nyligen gett ut ett förslag till en reviderad lag. Samma gäller konkurrenslagstiftningen. Från SLC:s sida tycker vi dock att det handlar om ganska svaga förslag.
Förändringar på EU-nivå
Den ekonomiska situationen är utmanande även på EU-nivå, vilket kommer att inverka på den gemensamma jordbrukspolitiken.
– Ukrainas möjliga framtida EU-medlemskap sätter också en press på unionens framtida rambudget från och med 2028. Detta betyder att en stram ekonomi kommer att fortsätta både på europeisk, nationell och åländsk nivå, förklarade Laxåback.
I februari presenterade dock EU-kommissionen ett förenklingspaket gällande villkorligheten i CAP-planen, som kunde träda i kraft 2024-2025. EU skall även ta fasta på marknadsutvecklingen och håller i detta syfte på att bygga upp ett marknadsobservatorium på EU-nivå som skall se över detaljhandeln marginaler.
– Villkorlighetsförändringarna berör för Finlands del förändringar i växtföljden, förändringar i växttäcket, möjligheter till underlättningar ekologisk fokusareal. Kommissionen har också gett löfte om att ytterligare stärka producentorganisationernas ställning.
Ålands möjligheter
Laxåback lyfte även fram Ålands särdrag och möjligheter. Han hänvisade till en utredning som SLC beställt från PTT ifjol där det framkom att livsmedelsförädlingen på Åland och i ytterskärgården borde tryggas samt att det åländska varumärket borde stärkas ytterligare.
– Sätt Åland på tallriken-kampanjen utgör viktig verksamhet som centralförbundet och ÅPF jobbar med, men Åland borde få mera synlighet också på fastlandet. Vi borde också bli bättre på att få ursprungsmärkning för våra produkter.
På Åland jobbar man i nuläget på att få ursprungsmärkning för äpplen, honung, lamm och svartbröd, vilket kunde stärka produkternas ställning på marknaden.
Laxåback poängterade slutligen att mycket ändå bestäms på EU-nivå, och att även ålänningarna gagnas av att försöka inverka på det som sker på kontinenten.
– Vi har ett viktigt EU-val på kommande. Mycket av det som berör er verksamhet kommer via Bryssel, så det är viktigt att ni röstar.