Lantbrukskalendern 4
Den andra kalendern och den senaste.
Jordbruk Maskin & teknik

Lantbrukskalendern
– en spegel av sin tid

På Svenska dagen, 6.11, lanserades den hundrade årgången av lantbrukskalendern. När publikationen nu fyller 100 år är det glada miner och nostalgi i luften. Under flera jordbrukargenerationer har det lilla uppslagsverket funnits där för bönderna.

Alla svenskspråkiga jordbrukare i Finland känner till och har en relation till lantbrukskalendern. Inför kalenderåret 1918 lanserades den i dag så smått legendariska publikationen. 1918 och 1919 utgavs den av Söderström & Co och sedan 1922 av Svenska lantbrukssällskapens förbund (SLF).

Under flera jordbrukargenerationer sedan dess har den funnits där för bönderna. Genom år av goda skördar och år av missväxt. Endast några år under den här tidsperioden har den inte utkommit, bland annat vinterkrigsåret 1940.

– Visst är vi stolta över vår lantbrukskalender, kontinuiteten och framför allt sakinnehållet i den, säger SLF:s VD Peter Österman.

Lantbrukskalendern 1
Eva Björkas, informatör, och Peter Österman, VD, vid Svenska lantbrukssällskapens förbund jobbar båda med lantbrukskalendern.

Hög nivå på sakinnehållet

Innehållet i lantbrukskalendern har producerats av SLF:s egna rådgivare, men också av externa skribenter, i regel med stark förankring i branschen. Genom åren kan namn som Arthur Rindell, Gunnar Wickström, Walter Breitenstein och SLF:s i fjol pensionerade VD Kim Nordling noteras.

– Nivån på sakinnehållet har alltid varit hög och fortsätter vara det än i dag. I de gamla kalendrarna kan man verkligen se hur lantbruket i Finland utvecklats. Med mekanisering, aktivare rådgivning, datorernas inmarsch, jordbrukspolitik, EU-tiden och större marknadsorientering, säger Österman.

Lantbrukskalendern 2
Jordbrukarna Erik Oljemark, till vänster, och Erik Perklén använder sig av lantbrukskalendern så gott som dagligen.

Jordbrukarna Erik Oljemark från Borgå och Erik Perklén från Sjundeå deltog i publiceringstillfället för lantbrukskalendern 2020. Oljemark berättar att lantbrukskalendern är hans faktabok och att han använder sig av den så gott som varje dag.

– Jag kollar alltid i den när jag väljer sort inför sådden. Täckningsbidragskalkylerna intresserar mig alldeles särskilt. Volymberäkningar och jakttider brukar jag också kolla upp med lantbrukskalendern, säger han.

Perklén säger att entreprenadpriserna är det viktigaste i lantbrukskalendern för honom.

– Tabellen med entreprenadpriser för olika maskiner har mest betydelse för mig. Det är viktigt att det råder ”fair play” när det kommer till entreprenadpriser och lantbrukskalendern erbjuder ett pragmatiskt och tillförlitligt verktyg för det här, säger han.

Här kan du läsa mer om 2020:s lantbrukskalender och köpa ditt eget exemplar!

Lantbrukskalendern 3
Lantbrukskalendrar från hundra år. Formatet och färgerna har varierat en aning genom åren, men publikationen är fortfarande lika relevant som 1918.