Fram till den 28 januari är Landsbygdsnätverket på jakt efter externa medlemmar till två nya fokusgrupper. Den ena är inriktad på miljö- och klimatfrågor, medan den andra tillsätts för att utveckla den svenskspråkiga landsbygdsnätverksamheten.
På ett styrgruppsmöte i mitten av december beslöt Landsbygdsnätverket att – i enlighet med det mönster som det europeiska CAP-nätverket tillämpar – gå in för att testa en modell med två fokusgrupper.
Den ena fokusgruppen har miljö- och klimat som tema och leds av nätverkskoordinator Salla Ruuska. Den andra gruppen bildas för att se över och utveckla den svenskspråkiga landsbygdsnätverksamheten i Finland inklusive Åland.
En nyhet är att experter från olika håll självmant kan ansöka om medlemskap i dessa fokusgrupper som kommer att ha 5-10 medlemmar vardera. Rekryteringen via ett ansökningsformulär på hemsidan maaseutu.fi pågår fram till den 28 januari.
Bred representation och helhetsperspektiv önskas
Till fokusgruppen för den svenskspråkiga verksamheten söks sakkunniga inom lantbruks- och landsbygdsfrågor i första hand från hela Svenskfinland. Också finskspråkiga aktörer har möjlighet att aspirera för medlemskap i gruppen vars arbetsspråk är svenska.
– Vi eftersträvar en bred representation och söker personer som ser saker och ting ur ett mera helhetsmässigt perspektiv, säger Ann-Sofi Backgren, svenskspråkig koordinator på Landsbygdsnätverket.
Backgren räknar upp potentiella rekryteringskanaler i sammanhanget; Jord- och skogsbruksministeriet, Ålands landskapsregering, Livsmedelsverket, NTM-centraler, olika lantbruks- och landsbygdsorganisationer, Leader-grupper, universitet, stiftelser med mera.
Tanken är att kunna sammanföra landsbygdsexperter från olika håll för att bygga konstruktiva nätverk och diskussionsforum.
– Fokusgruppen ska dra upp strategiska riktlinjer och bidra med sakkunskap för att implementera den nuvarande CAP-strategin ur ett svenskspråkigt perspektiv. Det kan också bli aktuellt med att lägga fram idéer och komma med förslag till nya landsbygdsverksamheter, säger Backgren.
3-4 gruppmöten kommer att ordnas
Enligt planerna kommer de blivande fokusgruppernas sammansättningar att klarna i samband med Landsbygdsnätverkets möte den 16 februari.
– Fokusgruppernas medlemmar ska bland annat ha möjlighet att delta i 3-4 fysiska möten med tillhörande workshops. Den exakta tidsmässiga ramen för dessa möten är inte fastslagen. Tillställningarna kan arrangeras till exempel i Helsingfors, Tammerfors eller någon annan ort. Deltagarna kan ansöka om reseersättningar, säger Backgren.
Ann-Sofi Backgren efterlyser en bredare helhetssyn på landsbygdsmiljöer och deras potential. Utöver traditionellt jord- och skogsbruk finns det många andra verksamhetsgrenar i dagens byar, exempelvis olika företags-, service- och energiprojekt samt turism och fritidsaktiviteter.
– Tyvärr saknas det en stark, gemensam landsbygdsaktör i dagens Svenskfinland. Projektmässigt är det mycket splittrat på fältet och man tenderar att tänka i snäva banor.
– Även om det visserligen finns starka finlandssvenska lantbruksorganisationer tilltalas inte alla landsbydsaktörer automatiskt av dessa traditionella alternativ, tillägger Backgren.
Pandemin ändrade synen på landsbygden
Framtidshopp saknas inte för landsbygden i en tid som präglas av hård urbanisering.
– De gångna pandemiåren var i sig utmanande, men på samma gång förändrades den allmänna synen på landsbygden till det bättre. Till exempel har distansarbete blivit vanligare, säger Backgren, själv bosatt i hembyn Molpe där hon ofta kan sköta sitt arbete via datorn.
– En annan klar fördel på landsbygden är tillgången till trygga, öppna och naturnära miljöer. Dessutom värdesätts närproducerat på ett helt annat sätt idag och detta har samtidigt en koppling till det nationella behovet av förbättrad försörjningsberedskap, tillägger hon.
Backgren omnämner i samma veva ett kommande nätevenemang om obemannade och digitaliserade bybutiker i Nätverksmorgon-seriens regi den 21 februari.
I träffen deltar entrepenören Magnus Berglund från den svenska kedjan HonestBox med cirka 700 obemannade butiker och Niklas Östman som tillsammans med sin bror Jonas Östman startat en obemannad bybutik i Kaitsor i höstas.
– Deltagarna berättar om sina erfarenheter och det ges även tips om hur bybutiker kan digitalisera sina verksamheter delvis eller helt och hållet, säger Backgren.