År 2020 var drygt 27 procent av medborgarna intresserade av att flytta till en mer lantlig miljö, jämfört med 32 procent nuförtiden. Eventuella planer på att flytta kan dock påverkas av upplevelsen av tillgången till basservice, som har försvagats inom alla typer av regioner, mest på landsbygden nära städer och i glesbygden. Samtidigt upplevs tillgången till basservice som ett viktigt element i en trygg vardag och ett gott liv, uppger Jord- och skogsbruksministeriet.
Den femte landsbygdsbarometern utredde vad finländarna tycker om landsbygden och hur livet på landsbygden upplevs.
– Också det egna skyddsnät bestående av närstående och vänner tillskrivs större betydelse än tidigare. Förändringarna är betydande jämfört med år 2020 och tidigare landsbygdsbarometrar. Möjligheterna att själv påverka sitt vardagsliv upplevs ha försämrats, särskilt på glesbygden, säger Hilkka Vihinen, professor i landsbygdspolitik vid Naturresursinstitutet.
Uppgifterna från landsbygdsbarometern används vid beredningen och uppföljningen av den nationella landsbygdspolitiken.
– En god landsbygdspolitik kräver att man identifierar landsbygdens mångfald. Landsbygdsbarometern ger oss viktig information till stöd för beredningen och uppföljningen av den nationella landsbygdspolitiken, men också för annat beslutsfattande, annan beredning, och särskilt för en konstruktiv samhällsdebatt, säger Antonia Husberg, konsultativ tjänsteman vid jord- och skogsbruksministeriet. Husberg är också generalsekreterare för landsbygdspolitiska rådet.
Som en del av regeringsprogrammet håller jord- och skogsbruksministeriet på att reformera skärgårdslagen och utarbeta en landsbygdspolitisk redogörelse.
Natur och frihet
Finländarnas föreställningar om landsbygden präglas fortfarande starkt av natur och frihet. För upp till 62 procent av finländarna representerar landsbygden fortfarande ett gott liv, och landsbygdsidentiteten upplevs fortfarande som stark, även bland stadsbor.
Av de tillfrågade kategoriserar sig 37 procent som stadsbor, 24 procent som landsbor och 37 procent som båda. Landsbygdsidentiteten har blivit starkare under de senaste åren.
Landsbygden tycks för allt fler vara en plats för ägande (36 %). Den är också en viktig plats för avkoppling (36 %) och fritidsboende (ca 32 %). Allt fler förväntas börja arbeta från landsbygden, men att bli företagare på landsbygden intresserar inte längre på samma sätt, trots att omkring hälften av de tillfrågade ser möjligheter till företagande och näring på landsbygden.
– Intresset för att bli företagare på landsbygden har minskat betydande bland invånarna i alla regioner: bland alla finländare från 15 procent till 10 procent. Intresset är större för distansföretagande på landsbygden, men även detta har minskat sedan 2020, säger Vihinen.
– Intresset kan påverkas av om samhället kan uppfylla förväntningarna i anknytning till landsbygden, såsom tillgången till mat i kristider och produktionen av förnybar energi, samt förväntningarna på fritidsboende och rekreation, konstaterar Vihinen.
Allt fler finländare önskar att landsbygden skulle bli mer mångkulturell. År 2020 önskades detta av 20 procent av de tillfrågade och nu av 27 procent. Dessutom sade 81 procent av de tillfrågade med landsbygdsföretag som överväger att anställa ytterligare personal att de skulle kunna anställa en invandrare.