Ladugård första steget
för ett nytt gårdscentrum

Kim Ekström ler nöjt. Den nybyggda ladugården med kall lösdrift och 74 koplatser är fem före färdig för slutgranskning. I höst kör han igång med mjölkproduktionen han planerat i flera år.

Gustafs gård, namngiven efter husbondens mellannamn Gustaf, tronar uppe på en höjd i Simonby, Pargas. Markerna var tidigare några hektar impediment och en del av släktgården Simonby Mellangård. Här bygger Kim Ekström ett nytt gårdscentrum med inriktning på mjölkproduktion.

– I samband med studiepraktiken på Västankvarn gård år 2012 mjölkade jag en ko för första gången och har sedan inte kunnat släppa tanken på att börja med mjölkproduktion. Jag är uppvuxen på en spannmålsgård, men att komma till en mjölkgård, se arbetet med djuren och produktionens naturliga kretslopp, var helt annorlunda och tilltalade mig, det är en livsstil som jag gillar starkt.

Under åren som gått sedan agrologexamen har Kim hunnit jobba bland annat med sockerbetsodling, som lastbilschaufför och med schaktning, men drömmen om en egen mjölkgård levde och blev allt mer seriös.

– 2018 tog jag så kontakt med mejeriet, vilket var helt vid rätt tidpunkt eftersom jag hann med när avtalsproduktionen trädde i kraft. Jag började också bygga ladugården i rätt tid, eftersom priset på allt byggmaterial nu skjutit i höjden.

Billigt, men bra

Byggarbetena inleddes i mitten av maj 2020 med sprängningar och markarbeten. Kims ledord har varit att bygga enkelt och billigt, men ändamålsenligt och utan avkall på djurens välmående.

– Jag övervägde flera olika byggnadslösningar, från presenningsranchhallar till plåthallar med stålkonstruktion. Eftersom jag hade funderat på ladugården i flera år, hade jag ändå en ganska klar bild av vad jag ville ha. Därför tog jag kontakt med en lokal byggmästare med erfarenhet av ladugårdar, och han skissade upp mina tankar till byggritningar.

Allt blev inte helt som Kim från början tänkt sig. Till exempel hade han tänkt använda enbart virke från egen skog, men i ladugården används av hållfasthetsskäl limträbalkar i den bärande konstruktionen.

– Jag ville ha en enkel byggnad också för att kunna göra så mycket som möjligt att byggarbetet själv, trots att min tidigare byggerfarenhet var att ha renoverat en lägenhet, säger Kim.

Betongarbetena har gjorts av en utomstående firma, liksom arbetena från och med takstolarna uppåt, men resten av snickeriarbetena har Kim gjort på egen hand.

– Dessutom har min pappa varit här och hjälpt till frivilligt, det är jag tacksam för. Tillsammans fick vi till exempel ytterpanelen spikad på en vecka.

Den lokala och inhemska aspekten är viktig för Kim, och trots en låg budget har han långt kunnat hålla fast vid de idealen. Det här har krävt noggrann uppföljning av de faktiska utgifterna, och att medvetet välja bort dyra lösningar.

– Jag vet att vissa lösningar jag valt leder till extra arbetsmoment, men jag svettas hellre lite mera än sitter med en jävligt stor amortering. Det viktiga för mig är att layouten på ladugården funkar, jag kan investera i finesser senare.

Skippade räntestödslån

Den planerade budgeten har hållit.

– När jag började köpa in byggvaror hade jag gjort ett dokument i Excel, dit jag letat fram priser på det som behövdes. Pargas har rykte om sig att vara dyrt, men det visade sig att jag fick det mesta till samma pris eller billigare lokalt än om jag köpt det annanstans. Dessutom har jag hela tiden uppdaterat dokumentet, så jag har haft koll på de förverkligade kostnaderna.

Eftersom Kim ville göra så mycket som möjligt på bygget själv, visade det sig svårt att göra sådana offertförfrågningar som ett räntestödslån hade krävt.

– Därför har jag förutom investeringsstödet ett vanligt banklån för bygget. Det blev billigare att göra själv och skippa räntestödslånet, än att anpassa sig till de krav som fanns för att få räntestödslånet beviljat.

Många har varit nyfikna på Kims nybygge, och flera har kommit med kommentarer och råd – både bra och dåliga.

– Besökare kan ha starka åsikter om hur något ska vara, eller att jag måste skaffa en viss sak. Men jag tänker att det är viktigare att ha en bra grund och att komma igång med produktionen och sedan se vad som verkligen behövs i praktiken. Det finns saker som jag helt enkelt får lösa efter hand.

Nytänkande lösningar

I flera av ladugårdens lösningar märks Kims erfarenhet av andra branscher. Till exempel är gavlarnas skjutdörrar i polykarbonat, samma material som används i hans föräldrars växthus.

– De var billigare än motsvarande ”riktiga” ladugårdsdörrar och ger dessutom ett bra ljusinsläpp. Då slapp jag sätta in fönster längs den ena långväggen, vilket också var en inbesparing.

Samma typ av polykarbonatskivor används också en bit ovanför foderbordet samt längs taknocken.

Ett annat exempel är byggarbetsplatscontainern med dusch, toalett och kontorsutrymme. Kim köpte den ny, och har placerat den på betongplattan så att ingången är in mot ladugården.

Utåt har den sadeltak och samma röda träpanel som resten av ladugården, så den ser ut som en del av byggnaden.

Den isolerade containern hade eldragningar, rör och varmvattenberedare färdigt, så det var bara att koppla i en elsladd och vattenslang, en billigare lösning än att bygga sociala utrymmen och sanitetsutrymmen som en fast del av ladugården.

Bara starten ännu

Att starta upp en produktion helt från grunden handlar inte enbart om en byggnad.

– I fjol började jag odla vall, och hade turen att få tag på bra arrendeåkrar. Jag har köpt en begagnad traktor, och en ny fullfodervagn som är på väg. Jag har anlitat Faba för att ta hand om köpet av dräktiga kor, främst vill jag ha ayrshire. Med gödselspridningen funderar jag ännu på hur jag ska göra: leja en utomstående eller skaffa egen tunna.

Kim upplever att de han frågat varit hjälpsamma, både vad gäller myndigheter och branschens företag.

– Hälften av mina kurskamrater vid Skuffis var hemma från en mjölkgård, så de och de andra mjölkbönderna här i trakten har varit det viktigaste stödet när jag behövt fråga om någonting. Också andra lantbrukare i trakten har varit hjälpsamma, till exempel när det gäller maskinsamarbete.

En orsak till att bygga Gustafs gård ”i skogen” är att det i Simonby finns tätt med bosättning, främst sommarstugor, vilket begränsar var en större djurgård kan anläggas. Dessutom är åkermark en bristvara, så att bygga på åkern var heller inte att föredra.

– Min plan är nämligen att utvidga produktionen efter hand, så bredvid denna ladugård finns plats för en motsvarande ladugård till, och dessutom ett ungdjursstall, så att dessa tre byggnader bildar en u-formad helhet. Jag kommer också att satsa på en foderhall och en maskinhall. Och kanske, kanske någon gång i framtiden också på en mangårdsbyggnad, säger Kim, som nu bor nere i Simonby by.

Och ännu en investering som hägrar är en tornsilo, tillsvidare använder Kim ensilagebalar, vilket han helst skulle slippa.

– Men allt får komma efterhand. Nu ska de första fyrtio korna som kommer hit få vänja sig vid mig, och jag vid dem.