20221121 175252
Trots de praktiska skillnaderna mellan jordbruk i Finland och Tanzania är en förenande faktor lätt att hitta: certifiering är dyrt. Under FFD-seminariet hördes fyra expertpresentationer om kvalitetssystem, deras möjligheter och utmaningar för livsmedelssäkerhet. FOTO: FFD
Jordbruk SLC

Kvalitet eller matsäkerhet
– livsmedelssystemet sett
ur olika perspektiv

Matsäkerhet stod högt på agendan måndagen den 21.11, då nästan 20 deltagare samlades för att höra om kvalitetssystemens roll för livsmedelssäkerheten i MTK:s lokaler på Simonsgatan. Under seminariet som ordnades av FFD och Nylands agronomer hördes fyra expertpresentationer om kvalitetssystem, deras möjligheter och utmaningar för livsmedelssäkerhet.

Seminariets tema är mycket aktuellt, eftersom man både Finland och Tanzania för närvarande diskuterar GLOBALG.A.P.-certifiering. Pirkko Suhonen, konsult och mångårig projektfadder vid FFD, fördjupade sig i vikten av kvalitetssäkring och kvalitetssystem för matsäkerhet.

Definitionen av matsäkerhet, enligt vilken alla människor ska ha fysiska, sociala och ekonomiska möjligheter att få i sig tillräckligt med säker och näringsrik mat som motsvarar deras matvanor och möjliggör ett aktivt och hälsosamt liv, presenterades återspeglat i det rådande världsläget. Matsäkerhet är kopplat till livsmedelssäkerhet, vilket innebär säkerheten och kvaliteten på den mat som produceras, som sköts både genom egenkontroll och av myndigheter.

Krävande och komplex verksamhetsform

Så vilken roll spelar kvalitetssystemen för vår matsäkerhet? Kvalitetssystem är kvalitetsledningsverktyg, olika certifieringar verifierade av en tredje part, som bidrar till att förverkliga livsmedelssäkerheten. Dessa certifierade kvalitetssystem har blivit en krävande och komplex verksamhetsform, som i stor utsträckning påverkar företagens verksamhet, t.ex. när det gäller produktsäkerhet, verksamhet, miljöfrågor och ansvar.

Kvalitetssystem är ofta också en förutsättning för att produkter ska komma in på marknaden; till exempel behöver avokado från Tanzania som går till den europeiska marknaden GLOBALG.A.P.- kvalitetscertifiering.

Vi fick höra mer om kraven på kvalitetssystem på Trädgårdsförbundets GLOBALG.A.P. från experten Anne Piirainen, som är fadder i projektet för FFD och Tanzanian Horticultural Association – TAHA, som främjar småbrukares exportkapacitet.

Medan livsmedelsproduktionens intressen och utmaningar är desamma i både Finland och Tanzania – bättre produktivitet, ansvar och förbättrad levnadsstandard kontra begränsade ekonomiska resurser och långa avstånd – framträder skillnaderna mellan länderna i implementeringen av kvalitetssystemet.

Betydande skillnader finner vi i bland annat den mångskiktade lagstiftningen, utbildnings- och läskunnighetsnivån, markägandeförhållandena, infrastrukturnivån, användningen av bevattningsvatten och kvalitetscertifiering på gårds- och producentorganisationsnivå. Allt detta påverkar det praktiska arbetet när man strävar efter certifieringsberedskap.

Laatujarjestelmaseminaari 2022
Kvalitetssystem är kvalitetsledningsverktyg, olika certifieringar verifierade av en tredje part, som bidrar till att förverkliga livsmedelssäkerheten. Dessa certifierade kvalitetssystem har blivit en krävande och komplex verksamhetsform, som i stor utsträckning påverkar företagens verksamhet, t.ex. när det gäller produktsäkerhet, verksamhet, miljöfrågor och ansvar.

Certifiering är dyrt

Trots de praktiska skillnaderna är en förenande faktor lätt att hitta: certifiering är dyrt. Trädgårdsförbundets vd, Timo Taulavuori, betonade detsamma i sin presentation om kostnaderna för kvalitetssystem.

GLOBALG.A.P är det mest utmanande av de primära produktionskvalitetssystemen och de årliga kostnaderna för producenten är nära 2.500 euro. Och här ingår bara ”grundkostnaderna” för certifiering, såsom årsavgifter, revision, tolkning vid behov etc.

Bondens eget arbete, olika investeringar och nödvändig utbildning ingår sällan i dessa kostnader. Jordbrukare behöver ofta också ett expertrådgivningssystem, vars konstruktion och underhåll är kostnadskrävande.

Så hur uppnår man standardens krav när de ekonomiska resurserna är begränsade? Vad händer när regleringen som påverkar livsmedelssystemet blir strängare, t.ex. i EU, och standarderna förnyas i snabb takt? För producenten är certifiering värt besväret när en bra marknad är garanterad, men med osäkra marknadsutsikter utgör en investering i ett kvalitetssystem en betydande ekonomisk risk.

Hur ska man då kommunicera om matens kvalitet och säkerhet? Är konsumenten redo att betala för livsmedelssäkerhet? Olika kvalitetssystem och deras innehåll förblir ofta obekanta för konsumenterna.

MTK:s matmarknadsexpert Heidi Siivonen påvisade I sin presentation mångfalden av ursprungs- och förpackningsetiketter. Även om själva förpackningsetiketterna redan i sig garanterar en viss kvalitet, ursprung eller hälsoaspekt, så påverkas köpbeslutet i första hand av priset.

Garanteras matsäkerheten?

Samtidigt som livsmedelssäkerhet förverkligas genom kvalitetssystem, väcktes frågan om kvalitetssystem garanterar matsäkerhet. Och hur säkerställs det i Tanzania att kvalitetssystemen också främjar den lokala matsäkerheten?

Frågan leder till en reflektion kring det globala livsmedelssystemet, ska till exempel avokado produceras för export till Europa, eller ska istället matgrödor produceras lokalt. Stora producentorganisationer som använder certifieringar anställer lokalt, vilket ökar köpkraften; det beror på landets allmänna livsmedelsproduktionssituation, om det finns tillräckligt med mat tillgänglig och om konsumenterna har tillräckligt med pengar för att köpa den.

Den bättre inkomsten från den certifierade produkten används t.ex. till förmån för familj och bostad och för barns utbildning. Men om priset på en certifierad produkt är högre än för en icke-certifierad produkt i konsumentens matkorg, främjar kvalitetssystemet då matsäkerheten längre? Med hänsyn till standardernas stränga kvalitetskrav kan livsmedelssäkerheten också försämras om produktpartiet inte uppfyller de stränga kraven och blir till matsvinn, i avsaknad av alternativa marknader.

När man tittar på kvalitetssystem måste man komma ihåg att certifieringar inte bara berättar om livsmedlens yttre kvalitet. Certifieringarna omfattar t.ex. många jordbruksåtgärder och -metoder som har positiva effekter på miljö, markproduktivitet och biologisk mångfald. Kvalitetssystem ger, liksom olika ledningssystem i allmänhet, också en tydlig ram för vad producenten ska göra, vilket generellt förbättrar och effektiviserar odlingen.

Med hänsyn till de strikta kraven på kvalitetssystem för producentens kunnande och dess kontinuerliga utveckling, blir den väsentliga frågan hur man ska finna balans mellan lagstiftning och kvalitetssystem, deras nytta och negativa effekter, för att garantera livsmedelssäkerhet. En sak är säker: projektfinansiering behövs för att stödja livsmedelsproducenter både i Finland och i Tanzania för att nå den globala livsmedelsmarknaden.

Riikka Nieminen
Projekt- och ekonomikoordinator på FFD

Kom ihåg dina nära och kära med en immateriell gåva från FFD!

Ge dina nära och kära en julklapp och stöd samtidigt en jordbrukarfamilj i ett utvecklingsland. Food and Forest Development Finland FFD:s immateriella gåvor hjälper där nöden är som störst: tre fjärdedelar av världens fattigaste människor bor på landsbygden.
Genom din hjälp kan jord- och skogsbrukarfamiljer i utvecklingsländer skicka sina barn till skolan, få en inkomst och mat på bordet. FFD:s gåvoshop erbjuder flera olika alternativ för att stödja småskaliga producenter, också hjälp med att tackla klimatförändringen.
Tomatplantor, fiskyngel eller lantbruksutbildning – besök FFD:s gåvoshop och välj din bästa julklapp: www.ffd.fi/gavoshop.