Img 3676
Sur sulfatjord är oxiderad sulfidjord som på grund av landhöjningen, torrläggning och ibruktagande av odlingsmark kommit ovan grundvattennivån. ARKIVFOTO
Jordbruk

Kvävereserven större
än väntat i sur sulfatjord

Det kan finnas utrymme för inbesparing i kvävegödsling på sura sulfatjordar på grund av höga halter av kväve i de djupare lagren i den här jorden. Det här visar odlingstester som utförts på Söderfjärdens försöksfält i Korsholm, uppger Naturresursinstitutet.

Samarbetet mellan jordbrukare och forskare startade redan 2010 och nu finns sju års resultat sammanfattade. Forskning visar att sur sulfatjord naturligt innehåller mycket mera kväve och organiskt material i de djupare lagren jämfört med vanlig mineraljord.

De höga kvävehalterna i sur sulfatjord leder till att jorden avger kväve i olika form. Kvävet upptas av skörden, läcker ut till vattendrag och avges i form av växthusgas.

Resultaten från 2011-2017 visar att mängden kväve som årligen urlakas ur marken och som upptas av grödan tillsammans motsvarar ungefär 150 procent av den mängd kväve som spridits ut på åkern i form av gödsel. Det här innebär att en ansenlig mängd kväve kommer från reserver i marken och är något som odlaren kan dra nytta av.

Tungmetaller upptas endast i liten mån av spannmål

Fältförsöken på Söderfjärden inleddes redan år 2010 och har pågått med hjälp av projektfinansiering sedan dess. I november 2020 publicerades en vetenskaplig artikel baserad på flerårig forskning om kvävet i sur sulfatjord som det finns rikligt av på Söderfjärdens försöksfält (https://helda.helsinki.fi/handle/10138/321242).

Syftet med försöken har varit att utreda olika odlingsmetoders effekt på oxidering av sulfidavlagringar, vattenkvaliteten och skörden. På försöksfältet finns tre åkerskiften med tre olika dräneringsmetoder: konventionell täckdikning, reglerad dränering och reglerad dränering med underbevattning. I underbevattningsfältet pumpas tilläggsvatten via reglerbrunnen under torra växtperioder.

Resultaten kunde inte påvisa större skillnader mellan de olika dräneringsmetodernas effekt på kväveläckaget. Däremot verkar dräneringsmetoderna ha en viss effekt på kornskördemängder. På längre sikt verkar det också vara möjligt att minska dräneringsvattnets surhet och metallhalter.

Metallhalterna är i allmänhet lägst i dräneringsvattnet som kommer från skiftet med reglerad dränering och underbevattning. På det här skiftet har också de största skördarna uppmätts.

En god nyhet är att tungmetallhalterna i korn och strå inte verkar vara förhöjda på försöksfältet. Resultaten tyder på att tungmetaller som förekommer i sur sulfatjord, endast i liten mån flyttas till spannmålsskörden.

Viktig metod i framtiden

Samarbetet mellan jordbrukare, dräneringsexperter på Österbottens lantbrukssällskap och forskare har resulterat i innovativa lösningar och nya försöksupplägg. Jordbrukarnas konkreta erfarenheter är värdefulla då nya lösningar testas. Forskare från Naturresursinstitutet, Åbo Akademi, Helsingfors universitet och Stödstiftelsen för Täckdikning sr., har deltagit i arbetet.

De preliminära resultaten visar att höga kvävehalter i sur sulfatjord är något som kunde beaktas vid planering av åkergödsling. Mer detaljerade gödslingsresultat publiceras senare.

Gällande dräneringsmetoder så har det visat sig att reglerad dränering med underbevattning kan ge bra resultat både på skörden och vattenkvaliteten, och metoden kan bli viktig om torka under växtperioden blir vanligare i framtiden.

Sur sulfatjord förekommer längs Finlands kustområden, där sulfidavlagringar har oxiderats på grund av landhöjningen och torrläggning. Sulfidlagren bildades för över 8.000 år sedan då svavelhaltiga sediment samlades på bottnen av det näringsrika Litorinahavet, som fanns före Östersjön.

Forskningen på Söderfjärdens försöksfält fortsätter inom ramen för KLIVA-projektet som finansieras av bland annat Interreg Botnia-Atlantica. Inom projektet utreder man möjligheterna att säkerställa tillgången till bevattningsvatten med hjälp av en reglerdamm i utfallsdiket.