Ryssland och Ukraina står tillsammans för en fjärdedel av den globala veteexporten. De båda länderna spelar strategiska roller för matförsörjningen i många importländer. I början av mars stannade exporten med en gång då viktiga hamnar vid Svarta havet blockerades.
Rysslands angrepp mot Ukraina har på ett påtagligt sätt illustrerat problemen inom den internationella livsmedelsförsörjningen. Bristen på spannmål och gödsel pressar upp matpriserna och utsatta områden hotas av hungersnöd.
Ryssland har länge kastat begärliga blickar mot Ukraina. Kreml skulle gärna införliva den mäktiga kornboden i söder med sitt euroasiatiska ekonomiska förbund. Men Ukraina har redan ett associeringsavtal med EU och hoppas på ett medlemskap.
För EU är Ukraina en viktig partner inom jordbrukshandeln. Enligt producentorganisationen Copa-Cogeca är Ukraina EU:s fjärde viktigaste leverantör av livsmedel till den europeiska unionen.
Ukraina har mycket goda förutsättningar att bedriva jordbruk på grund av den extremt bördiga svartjorden med upp till en meter djup humus. Svartjord förekommer också i några av Ukrainas grannländer, men inte i lika riklig utsträckning.
Marknaderna är på helspänn
Ukrainas jordbruksexport stöds av en god logistik med exporthamnar vid Svarta havet. Direkt vid kaj går det att lasta stora mängder vete, korn, majs och andra jordbruksprodukter på fartygen för transport till slutdestinationen.
För några veckor sedan blev föret trögt i hamnarna då de ryska angreppen tilltog. Det första allvarliga tillbudet träffade ett turkiskt fartyg, chartrat av Cargill. Fartyget skadades av en missil vid avfärden från en terminal, men kunde fortsätta sin resa.
Därefter försvårades läget. Farvattnen utanför exporthamnarna minerades av fienden och åtminstone ett estniskt fartyg sänktes, sannolikt efter att ha träffat en mina. Det har också blivit svårt att rekvirera bogserbåtar för assistans av fartyg.
Enligt de ansvariga myndigheterna har upp till 80 utländska fartyg blockerats i de ukrainska handelshamnarna. Fartygen kunde inte lämna hamnarna på grund av risken för ryska attentat.
Trafiken och hamnaktiviteterna måste komplett ställas in. Dessutom stängdes transportkorridorerna i Svarta havet och Azovska sjön, med undantag för laster till vissa mindre hamnar vid Donau i väster.
Ukraina och Ryssland har åtminstone tillfälligt förlorat den direkta anslutningen till världsmarknaden. Länderna försörjer under normala år 29 procent av den globala handeln med vete, 20 procent av handeln med majs och 79 procent av handeln med solrosolja.
Parallellt ökar riskerna för försörjningsproblem och inflation ute i världen. Priserna på mat och energi stiger snabbare än befolkningens inkomster. Jordbrukarna måste kalkylera med svårigheter att få tag i utsäde och gödsel till rimliga priser.
Det är oklart hur vårbruket i regionen kommer att påverkas, men läget är allvarligt. I Ukraina råder brist på insatsmedel som gödsel och diesel – och en stor del av arbetskraften är upptagen med striderna. Utgångsläget för den nya säsongen är allt annat än optimalt.
Ukraina och Ryssland hör till de åtta största veteexporterande regionerna i världen. De övriga är Argentina, Australien, EU, Kanada, Kazakstan och USA. Enligt spannmålsrådet IGC står länderna för 90 procent av världens sammanlagda veteexport.
Ingen brist på spannmål i EU
Det tyska jordbruksministeriet räknar inte med någon allvarlig brist på brödsäd i den europeiska unionen, eftersom EU-länderna håller en hög självförsörjningsgrad. Läget kan emellertid bli prekärt i några andra regioner.
FAO räknar däremot med problem i flera afrikanska länder och västra Asien samt Turkiet. Egypten med sina 100 miljoner invånare importerar största delen av sitt vete från Ryssland och Ukraina. Där kan det bli problematiskt med matförsörjningen.
En liknande situation råder i Tunisien. Landets myndigheter har varnat för kraftiga prishöjningar på vete med anledning av kriget i Ukraina. Landet förhandlar om ersättande leveranser av spannmål från Argentina, Rumänien eller något annat producentland.
Turkiet köper omkring 65 procent av sitt vete från Ryssland. De senaste månaderna har en kraftig inflation stört den turkiska ekonomin. Detta kan ytterligare förvärra situationen, befarar marknadsexperter vid det tyska Thünen-institutet.
Till råga på allt förefaller gödselkrisen att skärpas. De stigande energi- och gaspriserna har drivit upp produktionskostnaderna över smärtgränsen. Konflikten mellan Ryssland och Ukraina har en direkt koppling till gas och påverkar därför också gödselpriset.