Djurskydd 1
Producenterna upplever att deras rättsskydd i samband tillsynsgranskningarna och den process som kan följa efter är svagt. Något som många också upplever som skrämmande är själva granskningssituationen. De upplever att det inte går att diskutera med veterinärerna.
Jordbruk SLC

Konstruktivt möte
med djurskyddet

Ett bra möte med en fungerande dialog och förståelse från myndigheternas sida för hur producenternas upplever djurskyddsgranskningar. Det känns som ett framsteg, säger representanterna för ÖSP som träffade Mellersta Österbottens miljöhälsovård.

– Det var en annan ton på det här mötet. För första gången kändes det som att vi kunde föra en dialog där vi båda förstod varandra bättre ön tidigare. Jag upplever mötet som positivt, säger Tomas Långgård, ordförande för ÖSP.

För några veckor sedan deltog Långgård i ett möte med Mellersta Österbottens miljöhälsovård som handhar olika typer av veterinärtjänster, däribland djurskyddsgranskningar. De senaste åren har flera husdjursproducenter i synnerhet från det norra området varit i kontakt med ÖSP efter att de blivit granskade. Det har handlat om fall där producenterna upplever att de har blivit felaktigt behandlade och sökt hjälp av förbundet.

Syftet med mötet var att föra fram just producenternas erfarenheter av de hör besöken.

– Det som kännetecknar i stort sett alla fall som jag arbetat med är att producenterna upplever att deras rättsskydd i samband tillsynsgranskningarna och den process som kan följa efter är svagt. Det här är ett problem. Något som många också upplever som skrämmande är själva granskningssituationen. De upplever att det inte går att diskutera med veterinärerna och att situationen är skrämmande och mycket stressande, berättar SLC:s jurist Strömberg-Schalin.

Finns en rädsla för sanktioner

ÖSP:s styrelsemedlem Pauliina Holmqvist, själv köttproducent i Karleby, deltog också i mötet. Hon lyfte fram sina personliga erfarenheter av tillsynsgranskningar.

– På gården är det jag som producent som borde veta bäst. Men det är lätt att tappa fotfästet i samband med granskningar. Kunskap och tanke försvinner och rädslan tar över. En rädsla för att det kan bli värre, med sanktioner eller misstanke om djurskyddsbrott, om man uttalar sin egen åsikt.

– Jag har själv upplevt det här och jag vet att många andra gör det. Som producent har ens egen kunskap mindre tyngd än veterinärens tyckande. Vi måste kunna nå en bättre dialog i de hör situationerna. Som det är nu planerar många producenter att ringa polisen när tillsynsveterinärerna kör in på gården. Vi ska tillsammans arbeta på att det inte ska behöva vara så, säger Holmqvist.

Susanne West, verksamhetsledare för ÖSP, betonade att samtliga parter har samma mål – ett högt djurskydd.

– Vi ifrågasätter inte att det kan finnas brister på vissa gårdar och att det är veterinärernas jobb att utföra granskningarna. Det som vi vill lyfta fram är att det formella – hur granskningen utförs, också är mycket viktigt med tanke på slutresultatet. Vår uppgift är att stöda jordbrukarna och om jordbrukarna känner tillit till myndighetsutövningen och upplever att rättssäkerheten ör hög främjas också djurens välfärd. Ett högt djurskydd är ett gemensamt mål, säger West.

Långgård och de övriga representanterna beskrev processen ur producentens synvinkel. Bland annat påpekades det faktum att vanliga hygiengranskningar kan gå vidare till Regionförvaltningsverket och i praktiken bli en granskning av tvärvillkoren för djurägaren.

Djurskydd 2
– Som producent har ens egen kunskap mindre tyngd än veterinärens tyckande. Vi måste kunna nå en bättre dialog i de hör situationerna, säger ÖSP:s styrelsemedlem Pauliina Holmqvist, själv köttproducent i Karleby.

Ska se över rutiner

Man lyfte också fram det faktum att veterinärerna i en del regioner meddelar ett dygn på förhand innan en tillsynsgranskning. Inom Mellersta Österbottens miljöhälsovårds område sker samtliga granskningar oanmälda, vilket enligt Strömberg-Schalin inte står skrivet i lag, utan det handlar om hur myndigheterna tolkar anvisningarna.

ÖSP förde också fram det faktum att processen med återgranskningar kan dra ut på tiden i flera månader och i vissa fall över ett år och att det måste åtgärdas. En önskan om att veterinärerna lämnar ett dokument för hur granskningen gick direkt på gården framfördes också.

– I värsta fall har processen pågått i över ett år. Det ör en otrolig tung tid för producenten och så här länge kan det inte få pågå, konstaterade Långgård.

Andreas Smeds, direktör för hälsoövervakningen vid Mellersta Österbottens miljöhälsovård, lovade se över en del rutiner.

– Vi kan exempelvis se om det är möjligt att våra veterinärer lämnar ett dokument med huvudpunkter om hur granskningen gick direkt på gården. Något vi också ska försöka åtgärda är om vi kan förkorta tiden med återgranskningarna. Men här handlar det om en stor arbetsmängd och för lite personal.

– Gällande huruvida vi kan börja meddela innan våra veterinärer utför djurskyddsgranskningar kan jag inte svara på. Vi har tolkat anvisningarna som att de ska göras oanmälda. Men det vore viktigt att vi har regler som är likadana över hela landet. Det borde inte finnas tolkningsmöjligheter, men vi ska göra vad vi kan för att utreda det här.

– Det är också en fråga som ÖSP kan driva vidare och diskutera med Livsmedelsverket, säger han.

Djurskydd 3
För ett par veckor sedan träffade ÖSP myndigheter i Karleby för att diskutera djurskyddsgranskningar. På vänstra sidan: Andreas Smeds från Mellersta Österbottens miljöhälsovård, och ordförande Tomas Långgård. Högra sidan närmast: länsveterinär Anna Jeshoi, tillsynsveterinär Petronella Jansson, Susanne West, Pauliina Holmqvist från ÖSP och SLC:s jurist Michaela Strömberg-Schalin.

Vill ha bättre dialog

Med på mötet var också tillsynsveterinär Petronella Jansson som utför bland annat djurskyddsövervakningar. Från Regionförvaltningsverket deltog länsveterinär Anna Jeshoi och båda underströk att den största delen av granskningarna går bra.

– Vårt jobb är att rapportera fel och brister och om sådana uppdagas kan vi inte se mellan fingrarna. Men det innebär inte att vi är elaka personer. Cirka 90 procent av våra uppdrag går bra, men vi är också intresserade av att ha en bättre dialog med djurägarna. Vi vill gärna nå ut med information till ÖSP:s medlemmar om exempelvis vilka som är de vanligaste bristerna som vi stöter på. Vi skulle också vara intresserade av att delta vid olika infotillfällen. Från vår sida upplever vi det som en utmaning att nå ut med information, säger de.

Hör är ÖSP i en nyckelposition.

– Vi kan med kort varsel nå ut till våra medlemmar och delge information, säger West.

Smeds underströk att veterinärerna arbetar under ett starkt tjänsteansvar och att Mellersta Österbottens miljöhälsovård eftersträvar en god förvaltningssed. Han upplevde också mötet som positivt.

– Vi har ingen agenda mot någon enskild producent. Det vill jag mycket kraftigt betona. Men jag tycker vi har kommit framåt och har en bättre förståelse för fältet. Dialogen var bra och jag hoppas att vi kan komma framåt, säger han.

Samtliga ÖSP-representanter var också nöjda.

– Det känns som att berörda myndigheter för första gången förstod oss och att de också har en vilja att bidra till att situationen blir bättre. Mötet var ett steg i rätt riktning, säger de.


De vanligaste bristerna som tillsynsveterinärerna noterar

• Kalvarnas boxar
- över 8 veckor gamla kalvar ska hållas i grupp (undantag: sjuka kalvar, ingen annan kalv i lämplig storlek)
- gruppboxar: minst 1,5 kvm/kalv (under 150 kg), 1,7 kvm/kalv (150-220 kg), 1,8 kvm/kalv (över 220 kg)
- ensamboxar: kalven ska kunna lägga sig ner på sidan med raklånga ben
- under 2 veckor gamla kalvar ska ha tillgång till en välströad liggplats
- kalvar (under 6 månader gamla) får inte hållas uppbundna
• Smutsiga djur
- djurens renhet ska ombesörjas under alla årstider
- gäller djur i alla åldrar, raser och kön
• Smutsigt liggområde
- alla djur ska kunna lägga ner sig samtidigt på torr och ren liggplats
• Antal båsplatser
- i lösdrifter med bås ska det finnas minst ett bås per nötkreatur
• Klövvård
- beroende på typ av fähus måste klövarna vårdas olika ofta
- enskilda kor kan vara i behov av tätare klövvård (t.ex. skruvklövar)
• Brister i utfodringen
- följ med djurens utseende och tillväxt (t.ex. förmedlingsvikt/slaktvikt) samt kvaliteten på fodret
- gör foderanalyser och be vid behov om hjälp då utfodringsplan ska göras – följ utfodringsplanen!
• Brister i vård av djur
- en s.k. naturlig död medför alltid smärta för djuret -> avliva om möjligt (ifall sannolikheten att djuret tillfrisknar är liten)
- kalla på veterinär i tid – t.ex. hältor är alltid smärtsamma, tyder på att djuret behöver vård (veterinär/klövvård)
• Antal dricksplatser
- mjölkkor: 1 dricksplats/10 kor
- övriga nötkreatur: 1 dricksplats/20 djur, men i grupper på 11-40 djur ska det finnas 2 dricksplatser
- vid användning av vattenhoar uppskattas hur många kor som samtidigt kan dricka, dvs. en vattenho består ofta av flera dricksplatser
• Farliga strukturer
- vassa konstruktioner och t.ex. söndriga båsavskiljare, utstickande spikar/skruvar eller skräp och dylikt ska inte finnas i djurens utrymmen
- farliga hål och öppningar ska täckas, fönster skyddas
- spalterna i spaltgolv får inte vara så stora att klövarna kan fastna
• Rastning av nötkreatur
- uppbundna mjölkkor och kvigor som föds upp till mjölkkor ska gå på bete eller rastas i rasthage i minst 60 dagar under perioden 1.5-30.9. Undantagslov kan ansökas av regionalförvaltningsverket.
• Otillräckligt väderskydd
- för nötkreatur som hålls ute året runt ska djuren ha tillgång till ett väderskydd bestående av minst tre väggar och tak
- liggområdet i väderskyddet ska vara torrt och rent och får inte frysa till – alla djur ska kunna lägga ner sig samtidigt på liggområdet
- under sommaren räcker ett enklare väderskydd, t.o.m. en tät skog, alternativt ska det finnas utrymme i fähuset för att vid behov kunna ta in djuren (t.ex. mjölkkor på bete)
Källa: Andréas Smeds, direktör för hälsoövervakningen, Mellersta Österbottens miljöhälsovård