De nordiska jordbrukarorganisationerna närmade sig nyligen EU-kommissionen med en skrivelse kring klimatförändring och jordbruk. Skrivelsen har nu besvarats av Vytenis Andriukaitis, kommissionär för hälsa och livsmedelssäkerhet, som förespråkar forskningsbaserade lösningar.
I sin skrivelse “Teknologi och forskning är avgörande för att jordbrukare ska kunna producera mat, anpassa sig till ett förändrat klimat och uppvisa resultat på minskat klimatavtryck” efterlyser de nordiska jordbrukarorganisationerna tydliga regler och lagar angående ny teknologi som bland annat avelsteknik.
Kommissionär Vytenis Andriukaitis påpekar i sitt svar att han inser att organisationerna brådskande vill ändra lagstiftningsramen för att jordbrukare i synnerhet i nordliga länder ska kunna utnyttja alla tillgängliga medel för att möta kommande utmaningar.
Kommissionären förespråkar forskningsbaserad politik och betonar att det behövs mera innovation inom jordbruket. Därför bör EU-lagarna hinna ikapp forskningen.
Angående möjliga nya tolkningar av begreppet GMO ser han däremot att det handlar om mera än vetenskap. Samhället har många olika synpunkter på GM-grödor och dessa måste diskuteras. Ny avelsteknik måste aktivt presenteras för nationella myndigheter, forskare, intressenter samt konsumenter. Konkreta resultat är enligt kommissionär Andriukaitis det bästa underlaget för debatt.
Riskanalys basen för växtskydd
Hållbar och ansvarsfull användning av växtskydd bör även enligt Andriukaitis basera sig på forskningsbaserad riskanalys. Han påminner om att medlemsländer med egna val kan minska användningen av växtskyddmedel, bland annat genom att hindra konsumentanvändning.
Kommissionen har finansierat över 40 projekt för sammanlagt 200 miljoner euro som fokuserar på kemikaliefria metoder för bekämpning av växtsjukdomar och skadedjur. För CAP 2020 har kommissionen också förbundit sig att satsa på klimatåtgärder. Förslaget är att medlemsländerna ska använda minst 30 procent av sin budget på miljö och klimat.
Ramförslaget för 2021-2027 avsätter cirka 10 miljarder euro till forskning och innovation inom livsmedel, jordbruk, landsbygdsutveckling och bioekonomi, vilket ungefär fördubblar den tidigare budgeten. Dessutom föreslås 1,7 miljarder euro för ett program som ska stöda initiativ från bland annat jordbrukare och livsmedelsföretag för hur resursanvändningen inom livsmedelskedjan kunde optimeras.
Kommissionär Andriukaitis avslutar med att påpeka att jordbrukaren måste ha en aktiv roll i arbetet mot ett miljövänligt och hållbart system för produktion av livsmedel i framtiden.