Finlands mål är att vara kolneutral år 2035, då de sammanlagda utsläppen inte överskrider de sammanlagda kolsänkorna. Genom att öka sänkorna på ett håll, kan högre utsläpp accepteras på ett annat håll. För att nå de här samhälleliga målen förutsätts även jämlik behandling av alla.
För samhällets del innebär motverkandet av klimatförändringen kostnader, och därmed är målet att hitta de kostnadseffektivaste metoderna. Genom rimligt förverkligande ställs klimatmål även för markanvändningssektorn.
Med klimatplanen för markanvändningssektorn eftersträvas tre miljoner koldioxidtons årliga utsläppsminskningar eller ökningar av kolsänkor år 2035. Det här motsvarar upp till en tredjedel av utsläppen från dagens vägtrafik.
Många klimatåtgärder förorsakar inkomstbortfall för markägarna och kostnader för samhället, en del ökar lönsamheten. För markägarna behövs möjligen nya stöd för att ersätta inkomstbortfall, så att markägarna ändrar sin verksamhet för samhällets väl.
Till följande dryftas tre till kostnadsstrukturen och styrmedelsbehoven olika åtgärder.
Det finns situationer, där tyngdpunkten för samhällets mål har förändrats och kunskapen ökat, så att man kan avstå från befintliga stöd. Så har skett med torvskogarnas iståndsättningsdikningar, vars direkta stöd kommer att sluta i och med Kemera.
Iståndsättningsdikningarna har ökat utsläppen i vattendrag och klimat, och även deras ekonomiska lönsamhet har också varit delvis tvivelaktiga. Hädanefter definierar enbart markägarnas mål behovet av iståndsättningsdikningar.
Torvskogarnas iståndsättningsdikningar minskar när stödet avslutas. Minskningen gället särskilt ekonomiskt mest olönsamma objekt.
Inom skogssektorn kan man svara på klimatmålen kostnadseffektivt till exempel genom att öka gödslingarna. På mineraljordar är tillväxtgödslingar inte lönsamma idag och det finns inte heller tillgång till gödselmedel, men när priserna och tillgången på gödsel normaliseras är de en kostnadseffektiv klimatåtgärd. För att utöka gödslingarna behövs sannolikt rådgivning och informationsstyrning.
Torvskogarnas gödsling med aska ser ut att fungera som klimatåtgärd med god 5 procents avkastning. Dessutom stöder samhället askgödsling med Kemera-stöd, såsom andra skogsbruksåtgärder vars kostnader uppkommer långt före intäkterna. Askgödsling är enligt undersökningarna en effektiv och långvarig klimatåtgärd.
PTT har utvärderat de enskilda åtgärderna i markanvändningssektorns klimatplan utgående från klimatpåverkan, kostnadseffektivitet och acceptansen för att ta i bruk åtgärderna. PTT publicerar utvärderingens slutliga resultat under de närmaste veckorna.
Jani Laturi
Pellervo ekonomisk forskning PTT