Gödselmarknaden och -priserna är fortsättningsvis i gungning på grund av skenande naturgaspriser i Europa. En stor fråga är därför hur få sina gödsel- och övriga odlingskostnader täckta med tanke på nästa år.
För tillfället är det inte ens möjligt att köpa gödselmedel. Naturgasen är den viktigaste produktionsinsatsen inom framställning av kvävegödselmedel. Gasledningen Nordstream 1 utnyttjas för tillfället endast till 20 procent av sin kapacitet och trycket på gödselpriset är stort när efterfrågan i Europa väntas öka i september.
Till exempel i Frankrike används till stor del 30 procentig kvävelösning som nu ligger ganska stabilt på cirka 600 euro per ton, men den här tiden på året är också efterfrågan liten.
Turbulent marknad
Den globala vete- och spannmålsmarknaden är också turbulent. Priserna på Parisbörsen har kommit ner med 100 euro per ton från toppriserna i mitten på maj, 440 euro per ton, till nuvarande nivå på 340 euro per ton.
Förväntningarna var att Rysslands spannmålsskörd skulle rädda marknaden, men det är möjligt att de förväntningarna inte uppfylls på grund av att Ryssland bland annat påfört exportskatt på spannmålsexport. Allt flera spannmålsimportörer vänder sig därför nu till Europa, vilket är ovanligt så här tidigt under säsongen.
Exportpotentialen från till exempel Frankrike är också lägre än vanligt och beräknas till 10 miljoner ton. Även den europeiska majsskörden har lidit av torkan och pressar upp majspriset.
Gödselmarknaden i Finland inför nästa skördeår öppnade i början på sommaren som normalt, men bara för att stängas en vecka senare. När marknaden stängde låg Yara Axan (27-0-1) på cirka 660 euro/ton (moms 0 %) och Yara Y 20 (27-2-3) på cirka 760 euro/ton. Marknaden är i skrivande stund fortsättningsvis stängd.
Yara Y 6 för höstsäd torde öppnas inom några veckor, när priserna stängdes tidigare låg den på cirka 830 euro per ton.
Priser redan för hösten 2023
En mycket positiv utveckling på den inhemska spannmålsmarknaden är att priserna för spannmål och oljeväxter för nästa höst 2023 också nu noteras, vilket möjliggör en hantering av prisriskerna med spannmålskontrakt på ett helt annat sätt i den exceptionella marknadssituationen vi befinner oss i.
I skrivande stund (5.8.2022) finns noteringar för nästa års havreskörd till cirka 300 euro/ton, råg 330 euro/ton , vete 300 euro/ton och rybs och raps till 625 euro/ton.
Inom ramen för Greppa (spannmåls)marknaden-projektet i Nyland har vi under flera år räknat på produktionskostnaderna för olika grödor utgående från de cirka 100 LIR-gårdarna i Nyland, LIR-gårdarna deltar i den så kallade intensivrådgivningen inom Nylands svenska lantbrukssällskap (NSL).
I produktionskostnaderna ingår som känt förutom de rörliga kostnaderna också de fasta. För att till exempel vete som exempel från LIR-materialet, så är de största enskilda kostnaderna för en konventionell gård gödsel (30 %), maskiner (20 %) och åker (30 %).
Den låga medelskörden är en utmaning jämfört med ”konkurrentländer”. För LIR-gårdarna är till exempel vetemedelskörden 4,1 ton per hektar. I Frankrike räknar man med en medelskörd på 7,3 ton per hektar och en produktionskostnad på 240/250 euro per ton.
Enligt LIR-materialet ligger nettoproduktionskostnaden (jordbruksstöden borträknade från kostnaderna) i Nyland på dryga 300 euro per ton med dagens gödselpriser.
Variationen mellan gårdar kan dock vara stor så utan att ha koll på sina egna produktionskostnader är det omöjligt att hantera prisriskerna. Här lönar det sig att ta hjälp av en rådgivare om man behöver hjälp med kalkylerna.
Rikard Korkman
ombudsman, SLC
rikard.korkman@slc.fi