Enligt Naturresursinstitutets (Luke) statistik från år 2016 ägs cirka tio procent av Finlands skogslägenheter av odelade dödsbon.
Ett dödsbo är menat som ett tillfälligt ägande för att förvalta den avlidnes egendom under en övergångstid. Delägare i dödsbon är vanligen familjens barn och eventuell kvarlevande maka.
Kvarstår dödsboet under längre tid, kan även andra parter komma in som delägare. Mardrömmen ur förvaltningssynpunkt är situationen där ett dödsbo äger andelar i annat dödsbo.
Varför upplevs dödsbon som passiva skogsägare?
Ur skogsbrukssynvinkel upplevs ett dödsbo besvärligt av den anledningen att alla delägares samtycke krävs innan man kan vidta åtgärder. Detta gäller såväl virkesförsäljning, skogsskötsel som annan förvaltning. Om delägarnas ambitioner från första början är väldigt olika är risken stor att skiftet i något skede lämnas vind för våg, det vill säga ingen bryr sig.
Det minsta man borde komma sams om i dylika situationer är att befullmäktiga någon av delägarna att via ett skötselavtal för dödsboets räkning handha löpande ärenden, typ virkesaffärer, kontotransaktioner samt skattedeklaration. I avtalet kan specificeras vilka rättigheter ombudsmannen har.
Upplös så fort som möjligt
Det finns flera fördelar med att upplösa ett dödsbo så fort som möjligt. Enklast genomförs arvsskiftet efter att arvsbeskattningen är klar och värdena i bouppteckningen därmed godkända av skattestyrelsen.
Då har man all egendom på ett bräde och aktuella gängse värden. Vet man redan i detta skede vem som är intresserad av olika egendomsslag så borde det vara lätt att genomföra en delning.
Finns kvarlevande maka med som delägare, skall boets halva egendom tilldelas makan, resten fördelas jämnt mellan arvingarna. Idealsituationen är exempelvis att änkan tilldelas bostadshuset, sonen X får ett skogsskifte och dottern Y får sommarstugan.
Dessa värden är färdigt beskattade via arvsbeskattningen. Delningen sker via arvsskiftesavtalet som skall undertecknas av alla delägare.
Beskattningssammanslutning ger skattefördelar
Vill man idka skogsbruk tillsammans så finns skattefördelar att hämta via en ändring till beskattningssammanslutning. Det sker via delning av dödsboet så att respektive delägare får en viss andel i skogsskiftet. Andelen kan vara utmärkt på karta eller anges som bråktal i skiftesavtalet.
Rent juridiskt betyder åtgärden att det nu är klarlagt hur mycket respektive delägare äger i skogsskiftet. Denna andel betraktas som fast egendom som hen kan söka lagfart på. I och med att andelarna blir fast egendom, betyder det samtidigt att handel med andelarna berättigar till användning av skogsavdrag för beskattningssammanslutningens del.
Likaså är försäljning av andel skattefri för säljarens del, förutsatt att köparen är närstående och säljarens ägotid, under vilken hen erhållit andelen vederlagsfritt, överskrider tio år. Säljer man däremot andelar i dödsbo betraktas dessa som lös egendom. Försäljning av lös egendom berättigar inte till skogsavdrag och kan medföra skatt på försäljningsvinst för säljarens del.
Olika förslag har under årens lopp lagts fram hur man kunde förenkla beslutsfattandet inom dödsbon. Ett av dessa går ut på att en enkel majoritet skulle räcka för att besluta om skogsskötsel och löpande ärenden. Lagstiftningsmaskineriet mal emellertid långsamt är det är inte säkert att man någonsin kommer till skott med förändringarna.
Så, det bästa man kan göra på kort sikt är nog att upplösa dödsboet och rikta skogsegendomen till den delägare som har störst intresse. Finns inte sådan – sälj på öppna marknaden!
Mårten Lövdahl
Näringslivschef
Finlands skogscentral