Norska forskare har inlett ett försök som syftar till att ta tillvara metanutsläpp från kor och utnyttja gaserna för värme- och energiproduktion. Om allt går bra, ska både bonden och samhället tjäna på tekniken i framtiden.
Åtta procent av Norges antropogena utsläpp av klimatgaser, d.v.s. utsläpp som förorsakas av mänsklig aktivitet, härstammar från jordbruket. Den största enskilda källan är boskapens utsläpp av metangas.
Metanutsläpp från djur på bete är givetvis omöjliga att fånga. Experter vid det norska forskningscentrumet Sintef i Trondheim och Nord Universitet i Bodø tror ändå att det kan bli fullt möjligt att ta tillvara en väsentlig mängd metan från boskap i ladugårdar.
Metan är lättare än luft. Utsläppen från korna stiger därför till väders och samlas under takkonstruktionen, där metankoncentrationen är som störst. Därifrån kan gasblandningen sugas via fläktar i en ventilationskanal och vidare till en kammare med katalysatorer.
I kammaren reagerar metanet kemiskt med syre från gasblandningen. Värmen från förbränningen kan sedan utnyttjas för uppvärmning på gården. Dessutom går det att producera elektricitet av biogasen.
Bonden och klimatet drar nytta av tekniken
Forskarna i Trondheim ser stora möjligheter på området, enligt en rapport av Svein Tønseth vid Sintef. Om allt går bra, kan både samhället och bonden tjäna på tekniken. Processen omvandlar metanet till CO2, som skadar klimatet i mindre utsträckning.
Metoden kan mer än halvera drivhuseffekten av de norska kornas sammanlagda miljöutsläpp. Bonden drar nytta av tekniken i form av tillskottsvärme som kan tas tillvara på gården till ett konkurrenskraftigt pris.
Idéns fäder är Sintef-forskarna Yngve Larring och Tor Olav Sunde. Enligt deras kalkyler kan utsläppen av klimatgaser sänkas med en mängd som motsvarar 280.000 ton CO2, förutsatt att 30 procent av de norska gårdarna installerar tekniken fram till 2030.
inbesparingen motsvarar utsläppen från 140.000 skrotade dieselbilar. Värmen tas tillvara som energi i vattenburna värmesystem för bostäder, byggnader eller drivhus. Den kan också påskynda processen i reaktorer som omvandlar kodynga till biogas.
Forskarna understryker att processen inte påverkar djurens välfärd. Korna behöver frisk luft och ett bra inomhusklimat. De kan bara må bättre av den nya tekniken. Förbränningen sker med katalysatorer och är helt flamlös.
Flera partner levererar kunskap
För projektet har Norges Forskningsråd beviljat Sintef och Nord Universitet ett anslag på tio miljoner norska kronor, ungefär en miljon euro. Det handlar om ett tvärvetenskapligt projekt under medverkan av experter inom ett stort antal olika specialområden.
Forskarna ska bland annat samarbeta med företaget Fjøsmiljø, som är en avknoppning från Sintef. Företaget utvecklar och leverar nya och smarta teknologilösningar för boskapsskötseln.
Själva försöket arrangeras på den stora statligt ägda mjölkgården Bygdø Kongsgård, som är Oslos största mjölkproducent med en årlig leverans av 380 000 liter ekologisk mjölk. På gården finns ett sextiotal mjölkkor med omkring 100 kalvar.
Förvaltaren Jan Tore Sørsdal ser med stort intresse fram emot projektet. Det är givetvis inte meningen att stänga in boskap av hänsyn till klimatet. Men metanfångst från mjölkboskap är otvivelaktigt jättespännande, tillägger han.
Sintef-forskarna är medvetna om att lösningen står och faller med prislappen. Målet är en teknik som lönar sig, oavsett om klimatutsläppen från boskap kommer att avgiftsbeläggas eller inte.