Sakta glider vi över vattenytan i den smala kanoten gjord av en urgröpt stock. Fiskdammen är litet på en hektar stor, ger årligen runt 2.000 kg fisk som 9 kvinnliga fiskodlare delar på. Jag är på besök hos Namuna-gruppens kvinnliga fiskodlare i Chitwan, Nepal. Fisken de odlar brukar säljas färsk, men nu berättar de om sina planer på att börja torka fisk till försäljning – då hållbarheten för fisken förlängs kan de även nå marknader längre bort.
I Chitwan och Nawalparasi distrikten i Nepal stöder Food and Forest Development Finland – FFD tre kooperativ och fem grupper med sammanlagt 300 kvinnliga fiskodlare. Under FFD:s årliga projektbesök går vi igenom projektaktiviteterna, och den här gången står klimatsmart fiskodling och uppstartandet av olika typer av business högt på agendan.
– Tidigare odlade vi enbart karp, men ifjol prövade vi genom projektet en ny klimatsmart fiskodlingsmetod som är mer klimatresistent. Häftiga regn och översvämningar har blivit allt vanligare här under de senaste åren på grund av klimatförändringen. I den nya metoden odlar vi olika fiskarter som trivs i botten-, mellan- och ytskiktet – på det här viset förlorar vi inte all fisk vid häftiga regn och översvämningar, berättar Shanti Mahato, fiskodlare och gundare av Sundardeep kvinnokooperativ.
– Metoden ger också fiskarna mer plats att växa till sig, vilket resulterar i inköp av färre fiskyngel och större tillväxt – och därmed också högre inkomst för oss.
Diversifierad inkomst
Kvinnorna har också börjat odla grönsaker vid fiskdammarnas kanter, som även det ger extra inkomst.
Under projektets gång har de kvinnliga fiskodlarna även tagit del av olika skolningar och kurser, där de lärt sig mer om vikten av att diversifiera sin inkomst, om entreprenörskap och marknadsföring. De har även utvecklat sina färdigheter i att hantera fisk och göra olika fiskprodukter. Högst på listan står att torka fisk med modern teknik och att öppna en fiskrestaurang.
För närvarande undersöker tre kooperativ möjligheterna att etablera ett eget företag, vilket skulle bidra till medlemmarnas försörjning. Just nu görs affärsplaner upp för kooperativens företagsidéer, och på basen av dem kommer sedan skolning att ordnas.
Att starta ett nytt företag kräver mycket noggrann planering och beslutsamhet. Trots att kvinnorna inte har mycket tid till övers efter familje- och hushållssysslorna, är deras motivation för att starta eget företag ändå hög. De är stolta över att vara fiskodlare, kunna förtjäna sin egen inkomst och vara oberoende av andra.
Bevattningsdamm hjälper under torrperiod
Resan fortsätter mot Dang och området kring staden Tulsipur. Vägarna är i uselt skick och det tar oss över 10 timmar att köra en sträcka på knappa 300 km. Här finns FFD:s projektpartner Amritpur Social Entrepreneur Cooperative (ASEC), som omfattar 10 skogsbrukargrupper med 3.000 hushåll som bedriver småskalig skogsbruksverksamhet.
Under senaste projektbesök ifjol hade den nybyggda dammen precis skadats av ovanligt kraftigt regn, och jord hade spolats bort vid dammens ena sida. Reparationsarbetet var nu klart, vattnet används som bevattningsvatten för odling och ger genom det särskilt kvinnorna ett ekonomiskt lyft.
– Med hjälp av bevattningsvattnet från dammen kan vi nu odla grönsaker som gurka, majs, chili, bönor och gröna bladgrönsaker att sälja även under torrperioder. Möjligheter att förtjäna egen inkomst, i kombination med det vi genom projektet får lära oss om jämställdhet, gör kvinnorna mer självständiga och säkra på sig själva. Fler kvinnor vågar nu ta en ledande roll i sin skogsbrukargrupp, berättar Bishnu Pandey, som själv fungerar som ASEC:s vice ordförande.
Klimatsmarta tallrikar av trädens löv
För ASEC blir året 2023 ett spännande år, eftersom de precis håller på att starta upp en business med klimatsmart produktion av tallrikar, som görs av löv från sal-träden som växer i deras skogar. Idén är att särskilt kvinnorna får jobb och nya inkomstmöjligheter, främst genom att skörda löv och sy ihop dem till större ark, som sedan torkas och pressas till tallrikar i maskinen i produktionsbyggnaden.
Hittills har kvinnorna fått träning i skörd av löven på ett hållbart sätt som inte skadar trädens tillväxt eller timmerkvaliteten, och produktionsbyggnaden är idag så gott som färdig. Än återstår många steg innan produktionen kan köra igång och etableras till en fungerande business.
De är ändå på god väg, ASEC har stöd från de lokala myndigheterna, som ser stor potential i löv-tallrikarna i kampen mot plastprodukter. ASEC:s medlemmar är förväntansfulla, men är också medvetna om utmaningarna.
– Att kunna ersätta plastprodukter med produkter vi får från vår egen skog skulle vara ett stort steg i att bekämpa klimatförändringen. Vi gör vårt bästa för att uppnå detta mål, konstaterar Bishnu Pandey.
TEXT & FOTO
Jenny Öhman/FFD
jenny.ohman@ffd.fi
Skriventen är projektsakkunnig på FFD och projektkoordinator för FFD:s projekt ”Women for Entrepreneurship and Resilience – transforming fish-farming and forest value-chains in Nepal” som syftar till att öka kvinnors inkomstgenerering, entreprenörskap och försörjningsförmåga, och finansieras av Utrikesministeriet och FFD under 2021-2024.
FOTNOT: I FFD:s programpunkt ”Jordbrukare för klimatet!” (Maataloustuottajat ilmaston puolesta!) under Världen i byn-festivalen 27.5 kl.18.10 samt online kan ni höra mer om hur bl.a. dessa kvinnor tacklar klimatförändringen. Mer information om programmet: www.maailmakylassa.fi och www.ffd.fi.
