Kolavtrycket för inhemsk stärkelse från potatis och korn har sjunkit med 31 procent på 12 år, meddelar Stärkelseindustriföreningen TTY. Kolavtrycket från modifierad stärkelse har sjunkit mellan 8,5-18 procent. Nya beräkningar visar att kolavtrycket nu är mellan 500 och 1.500 gram per kilo stärkelse, beroende på stärkelsetyp och förädlingsgrad.
Inhemska företag inom stärkelseindustrin har tillsammans med Naturresursinstitutet Luke utfört en studie för att se hur branschen lyckats minska sitt kolavtryck. Samtidigt utreddes hur branschen ytterligare kunde minska avtrycket. Resultaten jämfördes med Lukes stärkelseundersökning från 2008.
Enligt utredningen hade kolavtrycket för nativ kornstärkelse sjunkit med 31 procent på 12 år, och för modifierad stärkelse med 8-18 procent. I undersökningen användes nativ kornstärkelse från Altia och Finnamyl samt potatisstärkelse från Evijärven peruna. Dessutom undersöktes modifierad stärkelse från Chemigate.
Koldioxidutsläppen varierade mellan 500 och 1.500 gram per kilo stärkelse, vilket enligt TTY är typiskt för växtbaserade bioprodukter. För att sänka avtrycket ytterligare borde man enligt TTY öka avkastningen, utveckla de industriella processerna och utnyttja nya energilösningar.
Omkring hälften av stärkelseprodukternas klimatpåverkan kommer från odlingen av korn och potatis. Kolavtrycket har däremot sjunkit betydligt i takt med att tillverkningsprocessen för gödsel utvecklats. Potatisstärkelse har ett mindre klimatavtryck än kornstärkelse, eftersom potatisen innehåller mycket stärkelse och odlingen kräver lite kalk.
Jämför man med syntetiska polymerer har modifierad stärkelse ett betydligt mindre kolavtryck. I undersökningen har man inte heller räknat in de biprodukter som uppstår vid framställning av stärkelse. Enligt TTY skulle de sänka det sammanlagda kolavtrycket ytterligare.