Enligt en ny rapport från Ålands statistik- och utredningsbyrå Åsub svarade den åländska fiskerinäringen år 2016 för 1,4 procent av Ålands totala BNP (bruttonationalprodukt). Men i skärgården kom år 2017 över 40 procent av den totala omsättningen från fiskerinäringen och sysselsättningsandelen var 13 procent.
Fiskodlingens omsättning ökade då med 51 procent som följd av högre marknadsvärde för laxfiskar. Fiskodlare både på Föglö och Brändö vill utvidga, men har inte fått lov av landskapsregeringen för detta. I stället har fastländska företag utökat sina fiskodlingar exempels i åboländska Gustavs ett par kilometer från den åländska gränsen.
I den nya åländska vattenlag som är på kommande är det för branschens överlevnad enligt fiskodlarna nödvändigt med en långsiktig framtidsvision.
Sportfisket har också en betydelse som säsongförlängare för den åländska turismen, men krympande fångstkvoter och de omfattande skador som sälar åsamkar är ett stort och växande problem för yrkesfisket.
Stora fångster av strömming och vassbuk fiskas i huvudsak utanför Åland, där det år 2018 landades ca 204 ton fisk. Det handlade då mest om abborre, torsk och sik.
I år har torskfiske i Östersjön förbjudits av EU, men landskapsregeringen hoppas att ett visst åländskt torskfiske i vetenskapligt syfte kan ske i samråd med naturresursinstitutet Luke. Den åländska torskstammen mår bra till skillnad från läget i andra delar av Östersjön.
– Småskalighet, årstidsvariationer i fångststorlekar och säsongsbundenhet gör att fiske efter enbart icke-kvoterade arter i dagsläget inte är tillräckligt ekonomiskt lönsamt för att en fiskare helt ska kunna försörja sig på denna typ av fiske, konstaterar Åsub.