Många har en åsikt om den pågående klimatdebatten och det faktum att det inhemska jordbruket oförtjänt utpekas som miljöbov. Närmast David Köping från Sundom.
Den inhemska köttproduktionens överdrivna roll som klimatbov diskuteras livligt på ÖSP:s fullmäktiges höstmöte. Nu är det hög tid att jordbruket kommer ut som vinnare i den allmänna debatten, säger Pauliina Holmqvist från Karleby.
Det är sedan länge tydligt vilken fråga som upptar de finländska jordbrukarnas tankekraft för tillfället – klimatet. Eller rättare sagt det sorgliga faktumet att i synnerhet de finländska köttproducenterna utpekas som klimatbovar.
– Hur ska vi komma in i klimatdebatten och ta oss ut som vinnare? Hur ska vi kommunicera vårt budskap så att vi kan övertyga allmänheten om att jordbruket inte är den värsta klimatboven? Vi måste bli bättre på att förklara hur det ligger till.
Det säger Pauliina Holmqvist från Karleby på ÖSP:s fullmäktiges höstmöte i Solf i torsdags. Ett möte som långt präglades av den pågående diskussionen om klimatet som förs både i traditionella och på sociala medier.
– Jag har märkt när jag diskuterat köttets klimatpåverkan i sociala medier att det sällan kommer svar när fakta förs fram. Genom att föra fram fakta så finns det möjlighet att få övertaget i debatten, säger Holmqvist.
Miljödebattörer som förslag
Stefan Skullbacka, vd för andelslaget Närpes Grönsaker, som är stödjande medlem av ÖSP, lyfter fram att jordbrukssektorn borde utbilda miljödebattörer.
– Vi har miljöaktivister som en part och det vore kanske en idé att utbilda miljödebattörer inom vår organisation som argumenterar för vår goda sak och formulerar ett klart budskap baserat på fakta – inte fiktion. Som det är nu präglas miljödebatten av att fiktion och fakta blandas och helheten blir dimmig, säger han.
Mats Holmqvist från Karleby betonar också vikten av att föra fram fakta i en debatt där många helt eller delvis saknar kunskap om hur jordbruket fungerar i praktiken.
– Speciellt är okunskapen stor kring näringskretsloppet och det finns mycket att informera om. Tyvärr blir det så när konsumtionen och produktionen har hamnat långt ifrån varandra. Det finns ingen gemensam plattform, säger han.
Tomas Långgård, ordförande för ÖSP, lyfter fram en jämförelse som Lukes forskare Perttu Virkajärvi dryftat tidigare på ett seminarium.
– Virkajärvi satte restaurangen Unicafes beslut att ta bort användningen av rött kött i rätt perspektiv. Lika mycket som det beslutet minskar koldioxidavtrycket på ett år släpper kraftverket på Hanaholmen ut på två timmar. Var är proportionerna, frågar han sig.
Informera rätt målgrupp
Lena Broända från Kronoby konstaterar att det är viktigt att målgruppen för kommunikationen är den rätta.
– Jag tror att barn och ungdomar är den viktigaste gruppen att rikta in sig på. Det gäller också att få bra litteratur i skolorna där fakta om jordbruket framgår, säger hon.
Mats Holmqvist konstaterar att skolbesök till gårdar är ett effektivt sätt att föra fram ändamålsenlig information.
– Jag har märkt att barnen suger åt sig information och bär kunskapen med sig hem. Det är mycket viktigt att vi tar emot skolor på gårdsbesök.
Sören Stenroos från Malax efterlyser kalkyler om koldioxidavtrycket som jordbruket kan hänvisa till. Enligt Bjarne Mara (Korsholm) finns snart ett sådant beräkningssystem – Biocode – som utvecklas av bland andra Proagria och Valio.
– Det systemet torde tas i bruk i början av 2020, säger Mara.
Men det är en utmaning att ta fram rätt fakta om koldioxidavtrycket i och med att resultaten hänger på vilka faktorer som beaktas. Eftersom de statliga medlen till forskningen har minskat mycket under senare år är det långt upp till organisationerna att samarbeta med universiteten och delta i finansieringen, konstaterar ÖSP:s verksamhetsledare Susanne West.
Hon får medhåll av Kaj Wik, ordförande för Svenska Österbottens Pälsdjursodlarförening.
– Det är mycket viktigt att SLC är med och styr upp forskningen.
Ett exempel på det är växthussektorn i Österbotten som samarbetat med Handelsträdgårdsförbundet och tagit fram nya rön som visar att näringens koldioxidavtryck har minskat mycket.
– Luke gjorde undersökningen som baseras på fakta från våra medlemmar. Men däremot fick vi kritik för att vi har finansierat forskningen, säger Johanna Smith, ÖSP:s trädgårdsombudsman.
Viktigt med odling på torvmarker
Men forskning och fakta är grundläggande för många frågor som berör jordbruket. Som nu när klimatpolitiken kan leda till olika begränsningar, till exempel av odling på mull- och rena torvmarker.
– Vallodling på torvmarker är en mycket viktig fråga för nötproduktionen. Med extrema somrar är torvmarkerna de enda marker som ger goda vallskördar. Vi hoppas verkligen inte på begränsningar där, säger Ola Sandberg från Bäckby, Pedersöre.
Christer Finne (Solf) konstaterar att det också finns en rädsla bland frilandsodlarna eftersom odling av grönsaker lämpar sig bäst på mulljordar.
– De jordarna ger grönsakerna den bästa hållbarheten och kvalitet. Morotsodlare kan inte frångå att plöja de markerna eftersom den odlingen kräver en djup bearbetning. Det är en fråga som förbundet kan driva på, säger Finne.
Långgård konstaterar att rena torvmarker kan bli ett problem för intressebevakningen på sikt.
– Nu hävdas att det kommer mycket koldioxid från rena torvmarker så det politiska trycket är hårt. Frågan om mullrika jordar tror jag däremot vi kan klara, säger han.
