Kanadaregen1 B
Jordbrukare Blain Hjertaas från Kanada har använt regenerativa odlingsmetoder i 20 år. Djur hör definitivt till kretsloppet, anser han.
Jordbruk

Kanadensiska bönder väljer
regenerativt för hälsa och ork

Minskade halter av näringsämnen i maten, sämre lönsamhet för jordbruket och utarmad jord är huvudorsakerna till att Blaine Hjertaas från Kanada övergick till regenerativ odling för över 20 år sedan. Många kanadensiska jordbrukare har valt att göra det samma, och i sin presentation under EkoNu:s tredje del av Ekotankesmedjan 2021 berättade Hjertaas mera om varför.

Jordbrukare Blain Hjertaas från Kanada hade odlat konventionellt i 25 år när han bestämde sig för att övergå till regenerativ odling. Bakom ändringen låg en oro över jordens tillstånd och ett folk som mådde allt sämre.

I dag har Hjertaas använt regenerativa metoder i över 20 år och de senaste tio åren har han också hjälpt andra jordbrukare ställa om. Han fortsätter samtidigt driva sin hemgård i Saskatchewan tillsammans med sin son.

– Jag brukar säga att det finns fem kritiska punkter som understöder övergång till regenerativ odling, sade Hjertaas under Ekotankesmedjans webbinarium. Den första är att vi producerar mat. Det är vår uppgift. Den konsumeras av oss och djuren, och ser vi på halterna av spår- och näringsämnen upptäcker vi idag problem.

Halterna har minskat rejält de senaste 50 åren, i såväl frukt och grönsaker som mjölk och kött.

– Samtidigt ser vi en ökning i kroniska sjukdomar som fetma, diabetes och cancer. Jag säger inte att näringen förklarar allting, men jag tror den har en betydande roll.

Det ekonomiska trycket är enormt

Som andra och tredje punkter nämner Hjertaas klimatförändringen och den minskade biodiversiteten.

– Har vi inte insekter finns snart inte vi heller, sade Hjertaas.

Punkt fyra på Hjertaas lista är jordbrukets dåliga lönsamhet som lett till att allt flera jordbrukare lagt ner verksamheten. Från att i Kanada ha tjänat 30-40 cent per såld dollar på 1980-talet får jordbrukaren i dag 3-5 cent per dollar.

– Jordbrukaryrket har den mörkaste självmordsstatistiken av alla yrken i Nordamerika, sade Hjertaas. Det ekonomiska trycket är enormt. Därför måste vi tänka om.

Som femte punkt räknade Hjertaas vattenkvaliteten som blivit märkbart sämre.

– Att upprätthålla räcker inte längre. Vi måste förbättra och återställa jorden och ekosystemet.

Hjertaas har hjälpt många jordbrukare ändra sina odlingsmetoder.

– Det sägs att det finns två packade områden inom jordbruk. Det ena är marken och det andra sitter mellan jordbrukarens öron. Det kan ta många fältträffar, webbinarier och diskussioner med grannarna innan man bestämmer sig för att förändras, men när det sker är det i praktiken en förnyelse av både hjärta och sinne.

Kanadaregen2 B
Hjertaas djur går ute året om, men på vintern får de höbalar. Höet sprider de ut och trampar in i marken.

Djuren viktiga för ekosystemet

Regenerativt jordbruk går ut på att härma naturen, förklarade Hjertaas. Jorden behöver nedbrutna växtrester, levande rötter, insekter och fåglar, mikrober och svampar.

Eftersom varje skifte är unikt måste man anpassa odlingen efter egna behov och vad som är möjligt.

– Det gäller också jordbrukarens utgångspunkt. Har du eget kapital eller tar du lån? Hurdan är jorden och vad odlades tidigare där? Är du gammal eller ung? Allting måste beaktas när man gör upp sin plan.

Rötter och marktäckning är viktiga för jordens välmående, och balansen störs enligt Hjertaas av kemisk och fysisk bearbetning.

– Vi vet alla att man ibland måste bearbeta jorden, men generellt sett gör vi det för mycket.

På Hjertaas gård betar 150 kor med kalvar och 250 tackor året om. På vintern får de höbalar, men på sommaren är djuren ute på rotationsbete. De flyttas varje dag till en ny gräsplätt och gräset ges tid att återhämta sig mellan varje bete.

Djuren är nyckeln

– Det finns ingen jord på planeten som inte blivit till tack vare djur. Om vi verkligen vill vara regenerativa måste vi ha med djur i ekvationen.

Det kan vara kor eller hästar, och har man inte egna föreslår Hjertaas att man lånar grannens djur. Nyckeln är att föra ner kol i jorden.

– När jag tog över gården hade vi 2 procent organiskt material. På 20 år har halten stigit till över 7 procent. Vi har lärt oss öka den relativt snabbt.

I Kanada jobbar nu den ideella organisationen Regeneration Canada med att sprida budskapet om regenerativ odling till konsumenter, bland annat genom en ny interaktiv karta som visar var alla regenerativa gårdar finns och vad de producerar. Odlingsmetoden ökar snabbt i landet.

– Vi producenter måste berätta de goda nyheterna för folk. I ert land bor 85 procent av människorna i städer. De har inte kunskap om hur ekosystem och ekologi fungerar. Jag ser det som vårt jobb att undervisa dem och berätta vår fina historia om vad vi gör inom regenerativt jordbruk. Jag tror det är den enda lösningen för planetens framtid.

ekonu.fi finns hela presentationen där man kan höra mera om Blain Hjertaas metoder. På sidan finns också de andra webbinarierna från Ekotankesmedjan 2021.