Husdjursproduktionens framtid dryftades på Okra: ”Vi behöver mindre prat och mera verkstad”

På Okra-utställningen hölls under torsdagseftermiddagen en paneldebatt om husdjursproduktionens framtid, med två unga producenter samt industrins och branschens representanter som medverkande. Panelisterna lyfte fram vikten av de unga, investeringar och mera verkstad.

– Det finns en stor investeringsskuld inom svinsektorn, vilket kräver stora satsningar för att vi skall kunna upprätthålla samma produktionsnivå. Det kräver långsiktighet och en trygg verksamhetsmiljö.

Det sade Alexander Backlund som ett svar på frågan om hur framtiden inom husdjurssektorn ser ut enligt honom. Frågan ställdes under en paneldebatt med just detta tema under Okra-utställningens andra dag.

Backlund är ung svinfarmare i Vörå och medverkar även i Suomen Sikayrittäjäts styrelse. Han poängterade behovet av att kunna leverera till kunderna, vilket utgår från att sektorn kan utvecklas genom att göra investeringar.

– Produktionen behöver inte nödvändigtvis växa, men jag tror att vi kan göra den ännu bättre än tidigare så att metoderna motsvarar samtidens krav och väcker godkännande i samhället.

De ungas framtidsförväntningar 

Parallellt med Backlund representerade även Sonja Kantonen de unga producenterna. Kantonen är hemma från en mjölkgård i Taipalsaari i Södra Karelen och slutför som bäst sina magisterstudier i husdjursvetenskaper. Kantonen framförde en positiv syn på framtiden, och menade att utbildningen förbereder unga producenter väl för de växande krav som ställs på branschen.

– Dessutom har vi ett klimat som lämpar sig väl för husdjursproduktion även i framtiden, vilket är positivt.

Kantonen tror att det skall gå bra för sektorn, men lyfte fram behovet av sociala nätverk samt möjligheten att kunna anställa och på så vis få mera fritid. 

– Mina nätverk är redan nu goda, men jag hoppas kunna bygga ut dem ännu mera. Då mjölkgårdarna blir färre finns inte nödvändigtvis kollegerna så nära mera och kamratstöd är viktigt.

Backlund efterlyste mera fokus på unga och deras utbildningar, men även på regleringen. 

– Vi behöver klarare spelregler och mindre reglering så att vi kan producera till moderata priser och folk har råd att köpa det vi producerar.

Den globala konsumtionen växer

De övriga paneldeltagarna utgjordes av Ulf Jahnsson, som är chef för Valios primärproduktion, Fabas verkställande direktör Ilkka Pohjamo, Atria/A-Tuottajats verkställande direktör Reijo Flink samt chefen för HK Foods primärproduktion Veli-Matti Jäppilä.

I sin syn på sektorn framtid lyfte deltagarna fram det faktum att mjölk- och köttproduktionen växer globalt, och att detta måste tas i beaktande både i Finland och i Europa överlag. Jahnsson poängterade att produktionen enligt lagen om efterfrågan och utbud därmed har goda möjlighet att växa. Samt att varken matproduktionen inte får negligeras.

– Någon har sagt att vi antingen har en egen armé eller någon annans armé, och på samma sätt har vi antingen egen matproduktion eller någon annans mat.  

Pohjamo noterade att köttfärskrisen påvisar hur köttproduktionen de facto inte alls minskar, utan att det tvärtom behövs nya investeringar inom sektorn. Han ackompanjerades av Flink.

– Europa vill genom reglering slå ner köttproduktionen när det i världen finns många fattiga som gärna tar en bit kött med sin risportion. Vi måste i Europa svänga tankesättet och värna om livsmedelsproduktionen, samt den åkerproduktion som förser både människor och djur med mat.

Regleringen ett ont som kan utnyttjas 

Till näst diskuterades just frågan om reglering samt den ESG-regim och hållbarhetsrapportering som kommit in i branschen. Jäppilä konstaterade att ESG-regleringen försätter Europa i en ogynnsam situation.

– I andra länder väntar man riktigt på att vi skall implementera allt fler regleringar så att djurproduktionen sjunker och Europa därmed förlorar marknadsandelar.
Jahnsson menade att reglering per definition är av ondo, men att den samtidigt säkerligen fyller en funktion.

– Ansvarsfullhet kan dessutom vara en affärsmässig möjlighet för Finland. Vi behöver kapital och då finansiärerna frågar efter ESG-rapportering kan vi i stället för att opponera oss visa hur högklassig vår produktion är.

– Gällande ansvarsfullhet bör exempelvis djurens välmående ständigt utvecklas, men i en marknadsekonomi måste det finnas någon som betalar så att det kommer in pengar i kedjan, konstaterade Pohjamo.

Flink menade för sin del att regleringen är något som branschen måste leva med, och att trycket från miljöhåll på kött- och mjölkproduktionen måste kunna besvaras. 

– Det här har ju blivit vardag i företagsvärlden och på gårdarna och kan också vara en möjlighet. Kundernas förtroende måste kunna upprätthållas, och i längden kan rapporteringen vara en styrka för den inhemska produktionen och livsmedelsindustrin.

Mindre prat och mera verkstad

Paneldebatten avslutades med funderingar kring hur unga företagare och producenter kunde lockas till branschen. Backlund påtalade behovet av att göra det lättare och mera attraktivt för utomstående att köpa en gård eller ta över verksamheten för att på så sätt få in de genuint intresserade i sektorn. Kantonen lyfte fram vikten av rykte och synlighet. 

– Det är viktigt att göra branschen och utbildningarna mera synliga. Sen får man inte tala negativt om den egna branschen, det är ju roligt att vara producent!

– Vår firmas ansvar och plikt är att hålla unga med i nätverken, i utbildningar och med i matkedjan och ge dem den hjälp de behöver för att kunna utveckla sina gårdar, förklarade Flink.

Jahnsson var inne på en liknande linje. 

– Valio kan bygga möjligheter och nätverk så att producenten inte blir ensam. Det jag själv kan göra är att i offentligheten upprätthålla en positiv ton.

Backlund avrundade med ett konstaterande om att mycket gott sagts, men att det som nu behövs är mindre prat och mera verkstad. 

– Alla vet vad som borde göras, men nu gäller det att verkligen få saker i rullning.