Det gäller att anpassa produktionen enligt efterfrågan. Då får man högre priser, säger producenter i Åboland.
Hur ska jordbrukarna tackla den ekonomiska krisen i lantbruket och deras svaga position på livsmedelsmarknaden?
Spannmålsodlare Thomas Lindroth i Kimito har svaret.
– Vi måste själva ta ansvar och utnyttja de verktyg som finns för att förbättra vår situation. Vi tror också att det här är ett bättre sätt att påverka än den kampanj som ordnades i veckan och som riktades till konsumenterna, säger han.
Loppet är inte kört
Producenterna vill få en större andel av sina inkomster från marknaden för att klara av den akuta krisen inom jordbruket. Men den rådande situationen med kraftigt stigande produktionskostnader och marknadspriser som dikteras av handeln genom långa avtal har satt jordbrukarna i kläm.
Men loppet är inte kört. Jordbrukarna kan själva påverka situationen genom att ta egna initiativ till att förbättra lönsamheten, menar Lindroth.
– Det gäller att anpassa produktionen enligt efterfrågan och odla det som är lönsamt. I stället för spannmål kan man odla till exempel bönor och ärter som det finns efterfrågan på, säger han.
Samtidigt minskar gödselkostnaderna eftersom man inte behöver använda den dyra konstgödseln för att odla ärter och bönor.
Ytterligare ett sätt att minska på gödselkostnaderna är att lägga om produktionen och odla gröngödslingsvall på spannmålsåkrar som är i sämre skick.
– Här kan man använda klöver eller blålusern som är kvävebindande. Då behövs ingen konstgödsel. Gröngödselvallen förbättrar dessutom jordens struktur och naturens mångfald. Efter en tid kan man sedan bryta och växla om till att odla höstsäd på åkern, säger Lindroth.
Odla det som är lönsamt
Jordbrukaren Andreas Johansson i Pargas håller med.
– Man ska odla det som är lönsamt. Gröngödselvallen passar bra som förväxt till odling av höstsäd. Och höstvete brukar ge bättre skördar än vårvete förutsatt att övervintringen lyckas, säger han.
När det gäller odlingen av gröngödslingsvall är röd- och vitklöver de sorter som ger bäst resultat och som passar de flesta jordar. Blålusern däremot kräver jordar som har bättre dränering.
Själv är Johansson mjölkbonde och har inte samma möjligheter att påverka på samma sätt som spannmålsodlarna.
Möjligheterna att få ett högre pris för mjölken är begränsade eftersom det är ingen brist på mjölk för tillfället.
– Mejerierna gör visserligen så gott de kan och försöker komma emot. Men de är pressade av handeln, säger Johansson.
Men det finns sätt och det är att satsa på foder som höjer mjölkens torrsubstans. Mejerierna betalar ett bättre pris för mjölk som innehåller mycket fett och protein. Dessutom kan man använda sig av terminavtal i samband med foderinköp för att stabilisera inköpspriset.
– Verktygen finns. Huvudsaken är att jordbrukarna själva tar initiativet och trimmar produktionen, säger Johansson.
För spannmålsodlarna är poängen med att anpassa odlingarna enligt efterfrågan så att överskottet på spannmål minskar.
– Då får vi förhoppningsvis också bättre priser för spannmålen, säger Lindroth.
Balans i marknadspriserna
Samtidigt handlar det om att nå en balans i marknadspriserna som gynnar producenterna och inte enbart industrin och handeln.
– I dag styrs priserna av långa avtal på handelns och industrin villkor. Men genom att anpassa produktionen har vi möjlighet att själva styra priserna, säger Lindroth.
Han ser ingen risk för att industrin i stället börjar importera billig spannmål från utlandet.
– Dåliga skördar har gjort att det är brist på spannmål i Europa och att importera från länder utanför Europa lönar sig inte på grund av fraktpriserna.
Han säger att det nu är rätt tidpunkt för jordbrukarna att agera med tanke på att det nästa år kommer att råda brist på spannmål.
Initiativet har förankrats i styrelsen för SLC Åboland där Lindroth är ordförande och Johansson viceordförande.
– Det finns jordbrukare i regionen som redan anpassat sin produktion, det här är inget nytt. Men vi hoppas att fler agerar. Ju fler som anpassar produktionen desto större blir möjligheterna att påverka, säger Lindroth.