Nu jobbar åländska skogsentreprenörer för högvarv och i dubbla skift för att rädda vad som räddas kan efter stormkatastrofen Alfrida.
– Prioritet 1, 2 och 3 är att minimera kapitalförstöringen genom att först ta hand om de tusentals stormfällda träd som kan bli timmer, förklarar Ålands Skogsindustriers skogschef Oskar Qvarnström.
Men ingen regel utan undantag. Just nu har exempelvis entreprenören Lukas Lundströms bolag Ålands Hugg Ab en av sina skördare på ett skogsskifte i Jomala Karrböle där man blivit klar med en gallring precis innan nyårsstormen slog.
– Nu måste vi få bort de stormfällda träden för att också kunna köra bort det gallringsvirket som ligger begravt under liggande träd och delvis också under snön, säger Qvarnström.
Åland har redan den här vintern fått ett par decimeter snö, vilket ingalunda gör avverkningen lättare i de tjälfria markerna. Efter fjolårets extremt torra sommar är det dock fortfarande torrt i skogarna.
– Men snön kan också medföra problem när virket ska transporteras ut ur skogen. Trots att man har har kapat träden som fallit över skogsbilvägarna kan det på många ställen vara svårt att få plogvallarna tillräckligt långt åt sidan.
Dubbla skift och med externa entreprenörer
Under den första dryga veckan efter stormen den 2 januari behövdes alla Ålands skogsmaskiner för att hjälpa till med röjningen längs el- och telefonlinjer och för att exempelvis komma fram till mobilradiomaster och vattenverk.
Men nu jobbar Ålands Skogsindustriers tio maskinentreprenörer i dubbla skifte med sina skördare och skotare för att röja upp stormfällen.
Också timmerbilarna kör för fullt och Ålands Skogsindustrier har förlängt mottagningen vid sågverket i Godby så att den nu är den öppen från klockan 6 på morgonen till 18 på kvällen.
Och fler skogsmaskiner är på inkommande. En åländsk entreprenör som tidigare haft enbart skotare får just i dag fredag en nyinköpt skördare till Åland. Också en skogsentreprenör från Åboland kommer i dagarna till Åland med både skördare och skotare.
Även andra externa skogsmaskiner är på gång.
– Om det behövs kan vi också ta in fler timmerbilar för transporten till sågarna, men just nu verkar det som om vi kan klara oss med de bilar som finns på Åland, säger Qvarnström.
Röjning med motorsåg hjälper skogsmaskiner
När de stormskadade skogarna nu röjs upp arbetar skogsmaskinernas förare tillsammans med skogsarbetare som har motorsåg. Skördarna kan arbeta snabbare när man först sågar av träden nere vid rotfällan.
– Det är professionella skogshuggare som vet vad de gör och i särskilt besvärligare fall kan maskinerna hålla fast trädstammarna och det är alltid två som jobbar tillsammans i skogen. Men den som börjar med självverksamhet i sina skogar måste komma ihåg att det är ett mycket riskabelt arbete och att man helst ska vara två, betonar Qvarnström.
Under de första månaderna koncentrerar sig skogsbolaget på att ta tillvara så mycket som möjligt av det virke som kan bli timmer. Därför tuggar man inte systematiskt av de stormskadade skogarna ”rågranne för rågranne” utan flyttar maskinerna mellan områden där det akuta behovet är störst.
– Nu kapas rotvältor och träd som blåst omkull eller lutar mot andra träd. Senare kommer vi tillbaka för att se vilka stående träd som ytterligare behöver tas bort för att skapa enhetliga ytor, förklarar Qvarnström.
Troligen först efter sommaren 2020 börjar man titta närmare på var det behövs markberedning och nyplanteringar.
Högre kostnader för avverkningen
Sammantaget blir avverkningskostnaderna förstås högre när det inte går att arbeta systematiskt och rationellt.
Också i skogar som inte har gallrats ligger det nu stormfällda träd huller om buller. Där blir arbetet extra tidskrävande när skogsmaskinerna dessutom måste röja gator samtidigt som förarna försöker spara träd som ganska snart kan bli timmer.
Enligt Oskar Qvarnström, som i höstas tillträdde en ny befattning som skogschef vid Ålands Skogsindustrier, är de ekonomiska förlusterna störst i 50-60 år gamla skogar som om ett par decennier skulle ha varit mogna för slutavverkning.
Men stormskadorna drabbar förstås skogsägarna också på andra sätt.
– På skogsskiften som avverkades för ett par år sedan är det nu stor risk att sparade fröträd vräkts omkull av stormbyarna. I bästa fall kan man ändå hoppas att det redan har hunnit komma frön i marken.
