Marknad
Vaxtskydd DSC00059
Tukes personalkostnader bleknar i jämförelse med det mervärde som växtskyddsmedlen tillför. Andreas Heikkilä, ombudsman på Växtskyddsindustrin, räknar med att en tredjedel av växtodlingens årliga produktion på 2,1 miljarder euro inkasseras tack vare växtskyddet. FOTO: Rolf-Lennart Witting
Jordbruk SLC

JO: Tukes har negligerat sina lagstadgade uppgifter

SLC - Nicolas von Kraemer

TEXT: Nicolas von Kraemer

nicolas.kraemer@slc.fi

Tukes har negligerat sina lagstadgade uppgifter fastslår justitieombudsmannen. Handläggningstiderna för tillståndsansökningar för växtskyddsmedel är orimligt långa, men resursbrist, reglering och begränsat handlingsutrymme gör förändringarna svåra.

Säkerhets- och kemikalieverket Tukes har negligerat sina lagstadgade uppgifter beträffande handläggningstider för tillståndsansökningar för växtskyddsmedel, fastslår biträdande justitieombudsmannen Maija Sakslin. Dröjsmålen på upp till tre år har försatt producenter, industri och importörer i en ogynnsam position på den europeiska marknaden.

Avgörandet baserar sig på ett klagomål som Växtskyddsindustrin rf gjorde i maj 2024, och som stöddes av SLC, MTK, Handelsträdgårdsförbundet samt Frukt- och Bärodlarnas förbund.

Rikard Korkman, ombudsman på SLC, ser avgörandet som värdefullt.

– Det är viktigt att tillgången på växtskyddsmedel kan garanteras för odlarna, speciellt då detta varit ett allvarligt problem en längre tid. Det är viktigt att Tukes nu ser över sina behandlingsprocesser och försöker försnabba dem.

Problemet har djupa rötter

Enligt Andreas Heikkilä, ombudsman på Växtskyddsindustrin, har problemen med långa köer vid tillståndsbehandling funnits i många år, men förvärrats över tid.

Då EU:s växtskyddsförordning implementerades 2011 var syftet bland annat att underlätta för. växtskyddsmedel att nå marknaden. Samtidigt har kraven i tillståndsbehandlingen blivit allt striktare.

– Nu har vi ändå svart på vitt fått ett avgörande som slår fast att behandlingstiderna är olagligt långa, men hur de konkreta nästa stegen ser ut är oklart. Vi diskuterar med Tukes regelbundet, och kommer att behandla också den här frågan.

Under många år har branschen varit beroende av Tukes undantagslov, vilket i längden blivit ohållbart.

Enligt Heikkilä borde fokus i stället ligga på de ordinarie tillståndsansökningarna för att processen skall bli mera hållbar.

En viktig fråga hotas av vaga löften

Justitieombudsmannen uppmanar även jord- och skogsbruksministeriet att senast i mars utreda vilka åtgärder ministeriet kan vidta, men enligt Heikkilä finns det alltid en risk för vaga svar som leder till att problemen består.

Något liknande skedde enligt honom i fjol då riksdagsledamot Christoffer Ingo lämnade in en skriftlig fråga gällande handläggningstiderna och fick ett undvikande svar från jord- och skogsbruksministern.

– När vi kommunicerar med Tukes gör de ändå ofta klart för oss att de försöker effektivera och organisera sina arbetssätt enligt bästa förmåga. Men de har begränsade resurser, och det är ministeriet som förfogar över dem.

Heikkilä framhåller ändå att Tukes personalkostnader bleknar i jämförelse med det mervärde som växtskyddsmedlen tillför.

Han räknar med att en tredjedel av växtodlingens årliga produktion på 2,1 miljarder euro inkasseras tack vare växtskyddet.

– Om ett mervärde på 700 miljoner euro hotas av en i sammanhanget liten administrativ börda, så lönar det sig nog att satsa lite mera på att fixa den flaskhalsen.

Ministeriet saknar resurser – EU försöker förenkla

– Från ministeriets sida har vi under årens lopp diskuterat frågan med Tukes utan att situationen kunnat lösas. De har tagit tag i frågan redan tidigare, men drabbats av nedskärningar som gällt både personal och digitaliseringsprojekt, berättar Tove Jern, ledande sakkunnig vid jord- och skogsbruksministeriet.

Jern ser justitieombudsmannens beslut som viktigt, men påpekar att lagstiftningskraven har ökat och att Tukes uppdrag har blivit mer krävande med åren. Jord- och skogsbruksministeriet kommer dock, i enlighet med justitieombudsmannens beslut, att hjälpa Tukes i mån av möjlighet.

– Vi har haft en första diskussion i dag. Ekonomiskt kommer vi sannolikt inte att kunna göra särskilt mycket. Det vi kan bidra med är att lyfta fram vikten av att Tukes utnyttjar de möjligheter som redan finns i lagstiftningen.

Enligt Jern brottas de flesta EU-länder med liknande svårigheter, även om problemet är mer accentuerat i Finland.

EU-kommissionen skred dock nyligen till verket genom förenklingslagförslaget Omnibus 10, som i stor utsträckning gäller godkännandet av växtskyddsmedel. Bland annat föreslås att verksamma ämnen skall godkännas tills vidare, i stället för nuvarande tioårsperioder.

– Lagförslaget lades fram den 16 december och behandlingen inleddes i januari. På sikt kommer det här att göra handläggningen smidigare på nationell nivå.

Tukes: Vi gör förbättringar

Paula Happasola, gruppchef vid Tukes, menar att begränsade och minskande resurser är den främsta orsaken till de långa handläggningstiderna.

– Statliga besparingar påverkar Tukes liksom andra myndigheter, vilket innebär att det finns färre personalresurser än tidigare för handläggning av ansökningar om växtskyddsmedel. Även utvecklingen av lagstiftningen har medfört nya uppgifter i tillståndsprocessen som kräver ny och specialiserad kompetens.

Inom Tukes har det enligt Haapasola ändå gjorts förändringar i handläggningsprocesserna under de senaste åren.

Hon uppger att cirka 15 procent fler ansökningar behandlades år 2025 jämfört med året innan, vilket tyder på att processerna har försnabbats. Ytterligare förbättringar skall genomföras inom den närmaste framtiden.

– Utveckling av elektroniska ärendehanteringssystem är ett av våra mål för de kommande åren.