För fyra år sedan fick åländska mjölkproducenterna Inger Marie och Trygve Sundblom pris för Finlands bästa Ayrshire-besättning. För två veckor sedan fick de priset för att deras Holstein-kor har landets bästa avelsvärde.
– Visst känns det bra! Avelsarbetet har varit en inspiration i vardagen och det sporrar förstås extra när man ser att det lyckas, kommenterar Trygve Sundblom.
Han och norskfödda frun Inger Marie är båda utbildade agronomer (Inger Marie/husdjur, Trygve/ekonomi) från Norges Landbrugshögskole, som i dag heter Universitetet for miljö- og biovetenskap.
År 1995 tog de över Trygves hemgård Möckelgräs i Geta på norra Åland. Mjölkproduktion har alltid varit gårdens huvudinriktning. Men när det för några år sedan stod klart att ingendera av parets två döttrar ville ta över gården för att bli mjölkbönder valde husbondeparet att investera tid och resurser på att ytterligare förbättra den befintliga verksamheten genom satsningar på avel.
– Fram till och med mjölkkrisen 2015 sysslade vi även med embryospolningar och köpte in embryon medan investeringar i byggnader och maskiner prioriterades ner.
I bakgrunden finns förstås en förhoppning att kunna få bättre betalt för korna när de slutar med mjölkproduktionen. Och den dagen närmar sig.
– Vi har ännu inte bestämt när. Det sker nog inom ett par, tre år, men så länge vi håller på med mjölkproduktionen satsar vi fullt ut. Vi vet vad vi kan prestera och ids inga ”jåla”.
Fabas expert hjälper med avelsplanerna
För avelsarbetet har Sundbloms i likhet med de flesta mjölkgårdarna på Åland samarbetat med jordbrukarägda avelsorganisationen Faba.
– Faba som erbjuder avelsrådgivning är ett vinnande team tillsammans med Viking Genetics som tillhandahåller sperma. Det är viktigt att stödja och anlita ett företag som står på jordbrukarnas sida. Utan företag som Valio och Atria skulle inte mjölk- och köttproduktionen i Finland se ut som den gör i dag, påpekar Trygve.
Han har fått intresset för det kooperativa arbetet som fadersarv, eftersom pappan Herbert Sundblom under många år var styrelseordförande för Ålands Centralandelslag ÅCA och förvaltningsrådets ordförande i Ålands Andelsslakteri ÅAS.
Sonen Trygve har i sin tur har varit andelsslakteriets verkställande direktör. Under 14 år var han också styrelseordförande för ÅCA som driver företagen Ålandsmejeriet och Ålandsbagarn. Från ordförandeposten avgick han den 31 december 2016.
Genomtester grunden för framgångsrik avel
Sedan sju-åtta år har Sundbloms låtit Faba göra genomtester på alla gårdens nyfödda kvigkalvar. Den lilla bit på örat som klipps bort när öronmärket ska fästas sänds för genetisk analys. Testet kostar ca 22 euro för dem som är med i Viking Genetics GENVIK-projekt.
Testerna ger ett avelsvärde som bland annat visar kalvens förväntade produktion, exteriör, ljuver, ben, fertilitet och mycket annat.
– På basen av avelsvärdet bestämmer vi sedan vilka djur som vi behåller och vilka som säljs eller går till slakt. Vi tittar mera på genomtestets avelsvärde än moderns egenskaper och de senaste fem åren har det hänt mycket som gjort att vi fått en bättre besättning.
Gårdens kor har blivit friskare och mjölkens celltal är så lågt att all mjölk hela tiden kan sändas till mejeriet.
I fjol kom Sundbloms besättning på femte plats i Finland med i medeltal 11.700 kg mjölk per ko eller 13.100 kg omräknat i EKM (energikorrigerad mjölk).
– Trots torkan var ensilaget bra i fjol. Mycket sol och värme gjorde ensilaget näringsrikt. I år blev skörden betydligt större, men jag är rädd att ensilaget i stället blev lite tamare, är Trygves bedömning innan han fått årets testresultat.
– Men tills vidare bibehåller vi i alla fall medelproduktionen på samma höga nivå som tidigare.
I stället för att köpa in foder från annat håll valde Sundbloms i fjol att dra ner på besättningens storlek. Dessutom köpte man platser åt en del av gårdens kvigor på Erik och Emilia Ekströms ”kvighotell” i Jomala Ingby där det fanns tillgång på foder.
Könsseparerad sperma ger enbart kvigkalvar
Nu har Sundbloms 35 mjölkande kor. Ungefär 40 procent är rödvita Ayrshire och resten svartvita Holstein.
Genomsnittet för Holsteinkornas avelsvärde var i fjol 12,5 vilket gav en knapp seger före den gård som kom på andra plats med 12,4. Ner till besättningen på tredje plats var det sedan ett större hopp.
En mycket viktig faktor för att få fram friskare kor som mjölkar mera är förstås också att välja rätta tjurar. Där hjälper Fabas avelskonsulent Mari Mukka-Koivumäki, som besöker gården två gånger per år.
Hon hjälper till att göra upp avelsplaner och välja sperma från Viking Genetics tjurar, som numera är stationerade i Danmark. Där har man apparatur för att även könsseparera sperma, med vilken man får enbart kvigkalvar.
– Vi har använt sådan sperma på de bästa kvigorna. Men från de alla bästa korna och kvigorna vill man också ha tjurkalvar och då används vanlig sperma.
I bästa fall får en tjurkalv så fina genomvärden att den blir intressant för Viking Genetics eller andra företags spermaproduktion.
Inspirerade av bland annat Fabas fertilitetsgranskare Anders Granbäck i Kronoby har Sundbloms gård också varit åländska pionjärer beträffande embryotransplantationer.
Då spolar man ut embryon från en dräktig ko och embryot planteras in i en ko med sämre avelsvärde. Med hjälp av ”surrogatmammor” kan man få fler kalvar från de bästa korna, men metoden är förstås dyrare än vanliga insemineringar.
– Om inte mjölkkrisen hade kommit i samma veva skulle vi säkert ha gjort fler embryotransplantationer.
Avelsvärdet kan skilja också för tvillingkalvar
Avelsplanen kan baseras på många olika faktorer. Man kan exempelvis välja sperma utgående från mjölkmängd, utseende och om kon ska kunna mjölkas trögt eller fort.
För Trygve och Inger Marie har det också varit viktigt att korna inte blir för stora eftersom deras ladugård har ganska trånga bås.
Men trots att man i avelsarbetet hela tiden gallrar bort de sämsta mjölkkorna och har en besättning med fina avelsvärden är det ingalunda säkert att kalvarna alltid blir av toppkvalitet.
– Vi har flera gånger fått tvillingkalvar och också mellan dem kan avelsvärdet skilja upp till tio enheter.
Ändå har det långsiktiga avelsarbetet i Finland gett resultat. På Fabas prisutdelning i Seinäjoki nyligen berättades nämligen att Finlands mjölkgårdar i fjol för första gången hade högre medelproduktion än i Sverige.