I januari lämnade regeringen den tredje landsbygdspolitiska redogörelsen till riksdagen. Redogörelsen ska fungera som ett övergripande dokument som styr utvecklingen av den nationella landsbygdspolitiken. Den ska ännu behandlas av riksdagen.
Vi lever i en osäker tid, och därför måste vi som land tänka på beredskapen. Beredskap handlar inte enbart om det militära, utan om att varje sektor tar sitt ansvar och funderar på hur man kan förbereda sig för olika krissituationer.
Finland är ett vidsträckt land, men faktum är att invånarna i allt högre grad flyttar till de större städerna. Detta sätter press på strukturerna ute på landsbygden.
Själva redogörelsen är bra och lyfter fram viktiga aspekter som också stärker beredskapen. Man talar om behovet av fungerande infrastruktur, såsom vägar och digitala förbindelser, om behovet av servicepunkter samt om hur servicen ska anpassas när befolkningen, särskilt på landsbygden, åldras.
Likaså lyfts primärproducenternas roll fram, bland annat genom behovet av att stärka företagens verksamhetsförutsättningar.
Allt detta är bra, men vårt land är redan fullt av goda strategier och program. Det viktigaste är verkställigheten. Det är den som avgör om man faktiskt får till stånd en förändring i samhället eller inte.
När det gäller landsbygdens livskraft har kommunerna, men även välfärdsområdena, en avgörande roll. Särskilt välfärdsområdena har centraliserat tjänsterna, trots att det ur ett beredskapsperspektiv inte alltid är genomtänkt. Detta syns i Nyland, där man valt att koncentrera specialsjukvården innanför Ring III, samtidigt som en hel del utrymmen vid sjukhuset i Raseborg i dag står tomma.
För mig är det viktigt att landsbygden hålls levande, men det kräver tydliga politiska beslut. Vi måste främja möjligheterna till företagande på landsbygden, se till att infrastrukturen inte glöms bort och att landsbygdsperspektivet beaktas i serviceplaneringen.
Jag anser att välfärdsområdena bättre bör ta hänsyn till landsbygden i utvecklingen av servicenätverket. Det borde vara ett krav att göra konsekvensbedömningar av hur beslut om servicenätverket påverkar landsbygdens livskraft som helhet. I allra högsta grad ligger detta också i städernas intresse – en levande landsbygd gynnar hela landet.
Henrik Wickström
Riksdagsledamot, SFP
Ingå