Vem rår för att Finlands skuldsättning stigit med miljardbelopp under nuvarande regeringsperiod? Är det väljarna som valt in fel politiker, är det politikerna i regeringspartierna som ensamma bär ansvaret eller beror allt på yttre omständigheter?
Frågorna är aningen provokativt ställda men det finns ett allvar i dem. Ett ärligt svar är att alla tre faktorerna bidragit till situationen vi befinner oss i.
En viktigare fråga är ändå hur vi ska ta oss ur skuldspiralen. Vi har svårt att påverka yttre faktorer som pandemier eller krig. Ansvaret för att vi tar oss ur situationen med en allt större statsskuld ligger därför på väljarna inför riksdagsvalet och efter valet på politikerna.
Ett stort problem med den liberala vänster-gröna regering som lett Finland under de senaste fyra åren är att de ger mer och mer åt medborgarna, men berättar inte varifrån resurserna ska tas. De ger med ena handen och tar med den andra och när det inte räcker till så lånar de upp ännu mera pengar.
Under sittande regering har dagvårdsavgifterna sänkts, en del av studielånen kommer att efterskänkas av staten, regeringen har betalt ut coronastöd, elstöd, försörjningsberedskapspengar, fastighetsskattestöd, och så vidare. Varifrån ska de ta pengar till allt?
Frågan är viktig eftersom de samtidigt aktivt minskar skattebasen genom att motarbeta farmnäringen, vill minska på avverkningen i våra skogar, minska på matproduktionen, förbjuda torvupptagning (och ge bidrag åt dem som avvecklar torvbrytningen). Visst skulle det vara bra om vi klarade oss utan mat och inkomster från torv-, päls- och skogsprodukter. Verkligheten möjliggör tyvärr ändå inte det.
Vi behöver de betydande inkomster som våra primärnäringar kan generera för att kunna upprätthålla vård, skolor, dagvård, infrastruktur med mera. Försörjningsberedskapen, som på riktigt är hotad när allt fler jordbrukare avslutar sin verksamhet på grund av lönsamhetskrisen, har regeringen inte tagit på allvar. Sittande regering har missat grovt när det gäller att värna om primärnäringarna.
Det är ofattbart att vi har politiker i Finland som är beredda att lägga ner pälsnäringen. Exportens värde var 362 miljoner euro år 2021 och som mest var den 810 miljoner euro år 2013. Det var alltså pengar som strömmade in till Finland. År 2021 gav farmnäringen skatter och socialförsäkringsavgifter till Finland för 87 miljoner euro. Summan motsvarar mer än vad Österbottens välfärdsområde är tvingat att spara in under kommande tre år.
Fram till år 2050 beräknas behovet av växtunderlag globalt sett öka med upp till fyra gånger jämfört med nu. Världens befolkning växer och den behöver mat. Sittande regering hann med att börja betala ut stöd för att montera ned torvbrytningen trots att torvmossarna växer mer än vad vi tar ut. Hur ska vi odla mat eller skogsplantor i framtiden om vi inte har växtunderlag i form av torv?
Till all lycka ser det ut att bli ett regeringsskifte. Kristdemokraterna har goda förutsättningar att ta plats i nästa regering och bidra till en ekonomiskt hållbar politik. Vi månar om alla primärproducenter och förstår vikten av en hög nivå av inhemsk självförsörjning.
Vi behöver en ny riktning med politiker som ger förutsättningar för fortsatt matproduktion och som värdesätter finländska företagare.
David Pettersson
Kandidat i riksdagsvalet
Kristdemokraterna i Finland