En kort stund hann rågodlarna glädjas över årets fina rågskörd. En titt i pristabellen satte dessvärre sordin på den glädjen.
Dagspriset för råg ligger för tillfället på mellan 105 och 120 euro per ton. Säsongens goda skörd och utbud antyder att prisen hålls låga.
Christian Nyholm är jordbrukare och lokalavdelningsordförande för SLC Nyland i Ingå. Han är rejält förargad över de låga priserna och uppmanar nu hela yrkeskåren att inte alls så någon råg i år.
– Om vi sår råg nu så accepterar vi de här skamligt låga priserna! Industrin har signalerat att ett och ett halvt års rågbehov är tryggat. Jag tycker jag vi ska ta signalen på allvar och inte alls så råg i år, säger Nyholm.
Även om priserna är något högre om man idag gör kontrakt för nästa säsong täcker de knappast produktionspriset, menar Nyholm. Tidigare erfarenheter har dessutom visat att när ett pris börjar falla drar det med sig priset på de andra spannmålsslagen.
Särskilt priset på fodervete riskerar att rasa på liknande sätt, tror Nyholm.
– Priset för konventionellt odlad råg ligger idag 60-70 euro under produktionskostnaderna. Vilken annan yrkesgrupp säljer sin vara för mindre än den kostat att producera? frågar han sig.
Spannmålshandeln är vilda västern
– Läget på den inhemska spannmålsmarknaden är fullständigt katastrofalt.
Han önskar att spannmålsmarknaden i Finland helt skulle reformeras.
– Vi här i norr borde ju få ett tillägg till det europeiska priset och inte ett avdrag som det nu är.
När den snedvridna situationen på spannmålsmarknaden förts på tal har det ofta hänvisats till att bondens andel av rågbrödet är omkring fyra procent. Med dagens priser är andelen ännu mindre, rent försvinnande liten.
– Det har ingen betydelse om råvaran så skulle vara gratis. Bara förpackningen kostar ju mer än råvaran, säger Nyholm.
Trots att rågen nästan setts som en nationalgröda i Finland har handeln ofta drygat ut den inhemska rågen med utländsk dito. När det ett sådant här år däremot räcker och blir över av den inhemska kvalitetsvaran hade odlarna nog hoppats på att få lön för mödan.
I stället gick priset i botten. De som i förväg gjort upp kontrakt med fasta priser har en chans att få ut ett något högre pris, men de som behöver göra sig av med sin vara under skördesäsongen har inte särskilt goda utsikter.
Oroväckande prisutveckling på spannmål
Nyholm förundras över att det kan finnas så mycket råg i lager trots att det såddes exceptionellt lite råg under den regniga hösten 2017. Trots det var brödhyllorna alltid välfyllda.
– Hur sköttes egentligen behovet av råg i fjol? Jag såg åtminstone inte att texten på förpackningarna skulle ha ändrat trots att vi hade en minimal rågskörd 2018.
Nyholm har själv övergått till ekoodling och drabbas således inte själv av prisraset. Han betonar att han reagerar i egenskap av lokalavdelningsordförande.
– Lösningen är inte att alla går över till eko. En grundförutsättning för jordbruket är att marknaden på den konventionella sidan fungerar, säger Nyholm.
Han ser prisutvecklingen på spannmål som oroväckande. För 25 år sedan var spannmålspriserna betydligt högre än de är nu. Däremot har kostnaderna för förnödenheter stigit i höjden.
Kontraktsodling löser inte problemen
Kontraktsodling har förts fram som en möjlighet att få något högre priser. Då gäller det förstås att binda priset när det verkar skäligt.
– Problemet är att det inte på länge varit så högt att det skulle nå över produktionskostnaderna. Det känns ju lite märkligt att signalera till uppköparna att man förbinder sig till ett pris under produktionskostnaderna, säger Nyholm.
Trots att rågen kan anses vara en utmanande gröda att odla har den många fördelar i form av växttäcke vintertid och en förlängd skördesäsong. Nyholm är ändå av den åsikten att det gäller för jordbrukskåren att visa enad front och helt låta bli att så råg så länge priset är på denna nivå.
Med sitt initiativ vill Nyholm väcka yrkeskåren till insikt om att vi själva måste reagera.
– Eftersom vi har marknadsekonomi måste också vi jordbrukare reagera på marknaden.
Han hoppas att alla yrkesbröder och -systrar nu tar sig en riktig funderare och inte slentrianmässigt odlar det man gjort förut.
– Många bönder går omkring och knyter näven i byxfickan, men likaväl sår de råg när det är dags igen. Tänk istället efter nu, uppmanar Nyholm.
Läs även: