Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) och Veikkola vattendragsprojekt arrangerade 8.10 ett åkerkantsevenemang i Lappböle i Kyrkslätt och temat var förbättrandet av markens struktur samt växtskick. Som utbildare vid tillfället fungerade agronom, jordbrukaren Juuso Joona från Tyynelä gård i Joutseno.
Ett tjugotal intresserade odlare infann sig för att studera markens struktur. Till att börja med inledde Juuso Joona med att introducera en teoridel för åhörarna gällande markens struktur och bindandet av kol.
Efter de inledande diskussionerna skred man till verket och tog med spadar och vattenflaskor och begav sig till en intill liggande åker. På det första åkerskiftet, som var bevuxet med vall, grävde man gropar och undersökte deras profiler och markstruktur.
I testgroparna observerade man bl.a. jordmånens grynstruktur, hur mycket rötter där fanns, hur porösa och stora grynen och klimparna var, antalet daggmaskar samt doften. De vattenfyllda flaskorna användes för att lägga i markgrynen och se hur snabbt de löste sig.
– Man känner igen en god jord bl.a. på det att rötterna når djupt och att jorden är fluffig och porös. Då sugs vattnet också snabbt upp och blir inte liggande på åkern, berättade Joona.
Samma groptest upprepades för jämförelsens skull på en intill liggande åker, som inte var gräsbevuxen. På basen av observationerna, kunde man notera klara skillnader bl.a. gällande markens luftighet och porositet samt mullhalt och mullskiktets tjocklek var till den gräsbevuxna åkerns fördel.
Identifiera grundorsaken
I samband med bullakaffet i slutet av evenemanget diskuterade man observationerna, som man gjort på åkern samt diskuterade hur man kan förbättra markens växtskick.
Förbättringsåtgärder, som framkom i diskussionen, var bland annat en maximering av perioden då marken är bevuxen, gödsling med återvunnen gödsel, gräsarternas mångformighet, markens djupluckring samt undvikande av förtätning av marken.
– Identifiera grundorsaken eller den begränsande faktorn och skrid till åtgärder, sammanfattade Juuso Joona orsakerna varifrån man skall starta, då man skall förbättra växtskiktet.
– En negativ spiral där en dålig grässkörd följs av en dålig spannmålsskörd bör kunna vändas till en positiv spiral. Detta förutsätter att man på åkern aldrig gör sådant, som försämrar åkerns växtskick.
Att beakta markens struktur är väsentligt med tanke på vattenskyddet, eftersom en bra grynstruktur inte slammar igen eller sköljs ut i vattendraget ens vid hårda regn. En fluffig och luftig jordmån förmår suga upp en betydande del av även hårda regn utan nämnvärt ytflöde.
Juuso Joona påminde om, att vattenhushållningens betydelse på åkern är alltings utgångspunkt.
– Markstrukturen börjar utvecklas och markorganismernas aktivitet aktiveras först då när torrläggningen är i skick.
Veikkola vattendragsprojekt inleddes år 2018 med målsättningen att med ett målmedvetet och långsiktigt restaureringsarbete i vattendragen i Veikkola i norra Kyrkslätt förbättra sjöarnas vattenkvalitet och ekologiska tillstånd.
Projektet fungerar som en pilot för de övriga vattendragen i Kyrkslätt, som är i behov av restaureringar. Det är fråga om att förverkliga en helhet, som bygger på ett samarbete på bred bas – deltagare är Kyrkslätts kommun, Kyrkslätts Vatten, LUVY, delägarlaget Veikkolan vedet samt föreningen Veikkolan vesiensuojeluyhdistys Kirves ry.