441A5496 2976 4091 810F 6Ce493589B80
Pelto-Uljas betesmark i Askola är ett exempel på ett grundförbättrat vårdbiotopobjekt. FOTO: Esko Vuorinen
Jordbruk

I Helmi-programmet
grundförbättrades i fjol
15 nyländska naturbeten

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland genomförde aktivt livsmiljöprogrammet Helmi under år 2023. I programmet övergick man kraftigt till att praktiskt genomföra naturvårds- och restaureringsåtgärder.

I temat för vårdbiotoper låg huvudvikten på restaureringar av riksomfattande och landskapsmässigt värdefulla objekt inom Helmi-åtgärderna i Nylandsområdet. I regionen byggde man bland annat nya betesstängsel och man öppnade upp övervuxna ängar genom att röja sly och slåtter.

I Nyland grundförbättrades 15 naturbeten med en areal på 95 hektar.

I regionen vårdades också 20 mindre objekt med hotade och värdefulla arter. Vården av dessa objekt utfördes manuellt genom att rensa bort invasiva arter som dominerar området och röja bort sly.

De mindre objektens areal är vanligtvis under en hektar. Många av de mindre objekten är nya livsmiljöer, det vill säga ersättande livsmiljöer skapade av mänsklig verksamhet, såsom solexponerade väg- och banrenar, flygplatsernas ängsliknande kanter och impediment.

I Nyland låg tyngdpunkten förra året inom temat för småvatten och strandnatur starkt på beredningen av kommande restaureringsobjekt. Man kommer att genomföra restaureringar av såväl strömmande vatten, källor, sandstränder som eventuellt även småvatten vid kusten.

I Bromarv i Raseborg restaurerades ett källområde på nästan en hektar i ett privat skyddsområde.

Det händer i Lintuvesi

I Nyland genomfördes vård- och restaureringsåtgärder i sju nationellt och internationellt värdefulla fågelskyddsområden inom nätverket Natura 2000. Tre områden i Lintuvesi genomgick vårdande fiske, vassruggar slogs och krossades på fyra områden och dessutom röjdes buskage på tre områden.

Dessutom grundförbättrades och inhägnades cirka 10 hektar ny betesmark i Ruskis i Borgå och i Vik-gammelstadsviken vid strandängen i Purolahti grävde man upp för vattensamlingar längs med strandzonen på öppna vattenspeglar ca 1,5 hektar.

Helmis fågelvattentema vid NTM-centralen i Nyland omfattar också koordinering av restaureringar inom området för NTM-centralerna i Tavastland och Sydöstra Finland. De mest betydande åtgärderna i koordineringsområdet var de omfattande muddringarna som färdigställdes vid Ansionjärvi vid Hausjärvi i Tavastland.

Naturvårdsarbeten i skogbevuxna livsmiljöer genomfördes i lundar och ädellövskogar runt om i Nyland. Målet med naturvården är att trygga växtförhållandena för ädelträd såsom lindar, ekar och lönnar, samt att förbättra livsmiljön för lundarter, såsom hasselbuskar.

Förra året genomfördes skötselåtgärder för 8 objekt både i privata skyddsområden och i skyddsområden som avgränsats av naturtyper. Målen var hassellundar, ädellövskogar och särskilt vård av skyddsvärda arter. Dessutom planerades skötselåtgärder för cirka tio objekt i år.

I det mångsidigt värdefulla skyddsområdet i Kyrkslätt gjordes en utredning av mossorna och planeringen av naturvården fortsatte tillsammans med temat vårdbiotop. I Helsingfors påbörjades planeringen av skötselåtgärder för den särskilt skyddsvärda orkidén knottblomster på två platser.

Det frivilliga myrskyddet framskred

Sammanlagt 59 hektar myrar skyddades. Skyddsområden inrättades på tolv platser som ligger i Ingå skärgård, Lovisa, Esbo, Nurmijärvi, Mäntsälä, Borgå, Hyvinge och Raseborg.

Inom Helmi-programmet riktas skyddet till de mest värdefulla naturvärdena. Skyddet är frivilligt och markägarna får ersättning för det. De inrättade skyddsområdena hör till objekten i förslaget till komplettering av skyddet av myrar, vars naturvärden redan har utretts.

Den genomsnittliga storleken på skyddsområdena var 5 hektar. De till arealen största skyddsobjekten som inrättades inom Helmi-programmet var A. Lindbergs naturskyddsområde i Kyrkmossen i Vichtis på 16,6 hektar och det skyddsområde som inrättades i maderna i Keitala i Lovisa var 14,2 hektar.

Kyrkmossen är huvudsakligen en högmosse som har bevarats i sitt naturliga tillstånd, med ett anmärkningsvärt brett spektrum av olika myrtyper, av vilka många är hotade. Det inrättade skyddsområdet är en representativ del av Kyrkmossen när det gäller naturvärden.

Maderna i Keitala innehåller öppna trädlösa mader och trädbevuxna björk- och klibbalsmader.