Caraway Finland kan ta emot fler kontraktsodlare av oljehampa. På grund av stigande efterfråga utökas kontraktsarealen i år med 1.000 hektar – från 2.500 till 3.500 hektar. Ta kontakt om intresse finns, säger odlingsrådgivare Matias Rönnqvist.
I början av året meddelade Caraway Finland att man utökar kontraktsarealen av oljehampa från 1.700 till 2.500 hektar för 2026. Nu justeras den arealen uppåt igen med 1.000 hektar till 3.500 hektar.
– Vi har kunder som efterfrågar stora mängder av oljehampa och för att inte behöva tacka nej till en del kunder så fattade vi beslutet att öka kontraktsmängden för i år. Det är en balansgång att inte ta för stora risker, men den här utökade mängden kan vi hantera, säger Matias Rönnqvist, odlingsrådgivare på Caraway Finland.
Sedan köpet av Trans Farm vid årsskiftet ingår numera också oljehampa i Caraways sortiment. Enligt Rönnqvist har intresset för odling av oljehampa ökat mycket i Österbotten hittills under året.
– Jag är verkligen imponerad av de österbottniska odlarna. I praktiken i varje kommun från Karleby i norr ner till de södra delarna av landskapet har vi nu odlare som i år ska odla oljehampa. Och nu hoppas vi på att fler nappar på erbjudandet att prova på oljehampa, säger han.
Hoppas på nya odlare
Tror du det är realistiskt att nå upp till hela kontraktsarealen?
– Först gick vi in för att höja med 500 hektar, men eftersom vi har kapacitet för 1.000 hektar så gör vi ett försök. Jag är nöjd om vi kan kontraktera cirka 500 hektar till i år, svarar Rönnqvist.
Orsaken till att han nämner just Österbotten är att oljehampa lämpar sig för jordarna där. Oljehampan trivs i lätta eller leriga jordar med hög mullhalt.
– I Korsholm och Vörå finns mullrika lerjordar och längre norrut finmo, som även de har hög mullhalt. Därför kan kvävegödslingen nästan halveras till 40-50 kilo per hektar i Österbotten jämfört med mullfattiga leror i exempelvis Nyland, förklarar Rönnqvist.
I fjol var det en handfull odlare i Österbotten som testade på oljehampa. Trots en kall försommar blev slutresultatet för de flesta ganska bra. Medelskörden av oljehampa blev preliminärt på mellan 700 och 900 kilo per hektar.
– Då har vi också odlare som låg över 1.000 kilo per hektar, så med facit på hand gick det riktigt bra. Alla odlare som jag pratat med skördade också oljehampa av livsmedelskvalitet.
Något som också gör att oljehampan är fördelaktig är att den passar både för konventionell och ekologisk odling. Priset per ton är 1.100 euro för konventionell medan ekologisk får ett tillägg på 25 procent.
Passar bra i växtföljden
Rönnqvist tillägger att oljehampa är en gröda som passar bra i växtföljden. Den har ett kraftigt rotsystem och växten hämtar aktivt kväve ur marken och efter skörd lämnas därmed mycket biomassa kvar.
– Det här gör att marken till följande år har en fördel när man odlar något annat och det är en stor fördel, konstaterar han.
Vad behöver odlaren tänka på? Enligt Rönnqvist har oljehampan en växtperiod på 120 dagar och det är viktigt att inte så för tidigt när det är kallt.
– Sår man i för kall jord finns risk att ogräs tar över innan oljehampan börjar växa ordentligt. Det finns inga herbicider som kan besprutas efter sådd utan sår man i varm jord så hinner växten konkurrera ut ogräset, berättar han.
Som råd till odlare av oljehampa brukar Rönnqvist ta upp vikten av tillgången av en tork. Oljehampan, som vanligen tröskas i månadsskiftet september-oktober, ska efter skörden torkas direkt.
– Den får inte lämnas på ett traktorlass och torkas senare. För att nå livsmedelskvalitet bör oljehampan torkas direkt.
Efter skörden kvarlämnas en ganska hög stubb som ska vältas eller pressas ner.
– Man behöver någon typ av vältande redskap som knäcker stammen och sedan välter ner den i marken. Det är viktigt att göra en insats under hösten så att nedbrytningen främjas.
Tjälen är fortfarande djup, men Rönnqvist tror inte det påverkar sådden av oljehampa.
– Jag ska själv odla oljehampa i år och preliminärt har jag siktat på att så den tredje veckan i maj, mellan den 15 och 25 maj.
Spannmålsarealen måste minska
Den pågående oljekrisen har redan drivit upp kostnaderna för konstgödsel. Oljehampan är därmed ett mycket bra alternativ för de som vill minska på de kostnaderna i år.
Ett annat skäl att prova på alternativa grödor är de mycket låga spannmålspriserna.
Rönnqvist, som har ett långt förflutet som rådgivare inom olika företag och organisationer, betonar vikten av att spannmålsarealen minskar kraftigt i år.
– Alla kalkyler för spannmål uppvisar nu dystra färger. Vi måste alla nu gemensamt gå in för att minska den oadresserade spannmålsarealen med tiotals procentenheter eftersom det inte nödvändigtvis finns avsättning. Det säger jag nu rakt utan att särskilt framhålla någon alternativ gröda, säger han.
Men något som fler går in för är att man har en adress för det som sås, det vill säga kontraktsodling. Genom det har man oftast också ett fastslaget pris, vilket förbättrar möjligheterna att göra en kalkyl och budget som styr verksamheten bättre.
– Det vore också viktigt att vi blir bättre på att kontraktera spannmål för det underlättar för köparna som ska sälja det ute i världen. Odlaren måste våga binda sig tidigare mot ett kontrakt, menar han.
Det här är ett budskap som SLC med flera försökt nå ut med på senare år. Men trots det fortsätter många odla spannmål till priser som inte täcker kostnaderna.
– Alla borde betrakta växtodling som affärsmässig verksamhet och nu är det hög tid att alla yrkesbröder gemensamt ser till att det inte blir ett överutbud av spannmål i år. Jag har också en känsla av att många nu verkligen drar sitt strå till stacken för att så ska ske.
Finns olika alternativ
Intressanta alternativa grödor som Rönnqvist lyfter fram är oljeväxter, ärter, bondböna och oljehampa. Det är grödor som marknaden efterfrågar och som det fortfarande finns utrymme för att odla.
– Det finns efterfrågan för skörden från 100.000 hektar rybs och raps, men det är också viktigt att hantera riskerna. Ska vi ha vår- eller höstrybs om man oroar sig över växtskyddet? Då kan höstsådd vara ett alternativ. Det handlar om att fördela risker.
– Ett annat bra råd kan vara att i stället för att med våld hitta en växtföljd med tidigt tröskad förfrukt gå in för markförbättrande åtgärder som dränering och träda. Då är det lättare att så till exempel höstoljeväxter i rätt tid, säger han.
Tillbaka till oljehampan. Orsaken till varför efterfrågan ökar är att oljehampans helfrö eller skalade frö har en hög proteinhalt. Att det inte innehåller allergener intresserar många livsmedelstillverkare.
– Den innehåller också fibrer och fett och omega-fettsyror, tillägger Rönnqvist.
Oljehampan sorteras i Riihimäki och förs därefter till en fabrik i Oitti, där den skalas, rostas och görs till olika fraktioner och slutligen förpackas. Om efterfrågan fortsätter att öka kan det bli aktuellt med nya fabriksinvesteringar.
– Det skulle göra att vi kan lägga till en tillverkningslinje och utöka kontraktsarealen, säger Rönnqvist.